Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lastarenom rum.“ Jag var mycket radd att taga någon tid
irån mitt arbete, men sade mina vänner hvilka timmar i
veckan jag kunde träffas på mitt rum. Då kom vanligen en,
stundom två, någongång tre; vi hade outsägligt dyrbara
stunder tillsammans. Först den ovärderliga glädjen att få råkas,
se hvarandras ansikten och tillsammans utgjuta våra hjärtan
lör vår Gud och för hvarandra. O, så mycket vi hade att
förtälja hvarandra! Än var det något litet trångmål, som Herren
hjälpt igenom; än något Guds ord, som särskildt fröjdat oss;
än något dunkelt Guds ord, som vi behöfde få klarhet uti.
Än hade någon af oss hört en predikan, som de andra icke
hört och som vi måste berätta för hvarandra.
Och ofta var det ännu ett, som förde oss tillsammans.
De unga hade släkt och vänner i andra församlingar, som
med dem fått lika dyrbar tro. Från dessa kommo bref, som
måste läsas och besvaras. Men nu var det så, att ingen af
mina unga vänner var skritkunnig. Dessa bref måste därför
först af mig föreläsas och så besvaras. När jag sade: “Nå,
hvad vill du att jag skall skrifva?" möttes jag af det mest
förundrade leende öfver en sådan fråga, jämte utropet: “Nog
måtte mamsell veta det bättre än jag!“ När jag nu med
ledning af brefvet skref hvad Gud ingaf mig, flödade alltid
en ström af tacksamhet och beröm för att jag sagt “just
precis det“, som min unga v-än velat skulle sägas. Att vara
sekreterare för denna lilla hop, var således ett af de små
ljufliga ämbeten, som min Fader gaf mig under min lyckliga
tid i Småland.
Att det kunde ligga någon fara för mig i att sålunda
alltid vara, som man säger, »högsta hönset i korgen», därpå
tänkte icke jag. Men min Fader såg det vara nödvändigt att
snart försätta sin lilla planta från drifhusets värme till
svalare jordmån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
