- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Tredje delen: 1 /
16

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En liten tilldragelse under min vistelse i Småland, torde
jag ännu få meddela.

Vid denna tid spriddes i hela Småland och långt utom
dess gränser underrättelser om “mormor på Herrestad" fru
Emilia Petersen, om hennes inre mission och hennes hjälp
att skaffa arbete åt det fattiga folket, om hennes "gråsparfvar"
(barnhem) samt de vidsträckt omtalade missionsmötena på
Herrestad. Mycket längtade jag att få
bevista ett sådant. Vägen var visserligen lång,
men "allting är ju möjligt för den som tror".

Snart kom den sorgliga underrättelsen
att "mormor på Herrestad" var sjuk, och
man befarade att hon snart skulle lämna
sitt arbetsfält härnere. Ännu skulle dock
ett missionsmöte hållas där, men man visste
ej om det skulle blifva det allra sista.

Det var just i skördetiden, den andra sommaren jag var
i Småland; men mina elever hade skollof, och en snäll bonde
uppsköt med sin skörd *för att skjutsa mig till det
efterlängtade målet. (Han sade mig sedan, att han aldrig fått sin
skörd så väl inbärgad).

Den tiden funnos ej järnvägar, som förkorta väglängden
och spara tid, utan man fick taga god tid på sig. Vi hade
en häst och en bra fjäderkärra; väder och väglag var det
skönaste, och våra samtal om himmelens härlighet förkortade
resan, som lämnade det behagligaste minne. Ju mer vi
nalkades det efterlängtade målet, dess mer förundrade vi oss att
icke se vägen full med åkande och gående, som ämnade sig
åt samma håll. Vi kommo nämligen bra tidigt, jag vill
minnas ett par timmar före mötets början. Helt nära mötet
körde vi dock om tre unga flickor, hvilkas utseende tydligt

Emilia Petersen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:35:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/31/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free