Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Tiden går, uret slår“ — — så ock den tid otjh
timme, då Herren visar på uppbrott. Äfven den Ijuiligaste
tid har ett slut. Bönesöndagen 1859 var bestämd för mig
att taga farväl från Bringetofta. Jag hade ej så litet grufvat
mig för denna dag, men Herren hjälpte förunderligt.
Kyrkoherde S. hade till ingång berättelsen om Moses på bergef, som
stöddes af Aron och Hur, medan Josua slog fienderna —
detta sedan med tillämpning på dagens text. I bibelförkla-
ringen på c. m. talade han om Maria vid grafven, allt med
den helige Andes kraft. Jag blef så stärkt, att’jag icke
kunde vara bedröfvad vid uppbrottet, äfven om någon hade
befallt mig att vara det. Och då den käre mannen med
glad ton sade: “Nu taga vi icke afsked, vi säga blott farväl
tills vi råkas“, så fick jag med den etiopiske holmannen “fara
min väg och vara glad“. — Svårare var det att säga farväl
åt min “lilla flock" och det kära hem, där jag fått tillbringa
tvänne så lyckliga år. — Men öfverhufvud blef jag buren
öfver afskedets smärta. Jesus var min närvarande, personlige
Frälsare. Och honom vare tack, att jag då icke visste, det
flyttningen från “Samaria" med sin fröjd,
till Gaza, “den väg som öde är“, för mig
skulle bli så svår, som den i själfva verket
blef. Apostl.-g. 8.
I Jönköping fick jag höra om Guds
rikes härliga framgång däromkring och hade
glädjen göra bekantskap med de två
vänner, häradshöfding Odencrantz och fröken T- H- Odencrantz.
A. Storckenfelt, hvilka vid denna tid närmast förestodo
Jönköpings missionsförening. Den var då ett senapskorn, men
har sedan vuxit upp till ett stort träd, där foglarna under
himmelen bygga bo. Herren vare lof för all sin nåd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
