- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Tredje delen: 2 /
34

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans död. Han var af naturen sluten, så var jag ock. Det
är underligt, att jag kände mig så främmande för honom, ty
han sysselsatte sig så mycket med mig. Han lärde mig läsa,
skrifva, räkna, undervisade mig i grammatika, historia,
geografi, ja, många saker dessutom, som flickor på den tiden
aldrig läste. Men all denna undervisning kom ’ryckvis’.
Då han hade tid, läste vi mycket; då han var på annat håll
sysselsatt, fick jag läsa för mig själf. Och detta var ej något
tvång, ty boken var min käraste barndomskamrat, och min
älskade mor hade svåra strider med mig, då hon skulle lära mig
handarbeten. Jag minnes, att jag ibland var öfvermåttan stygg
och obeveklig, då jag skulle taga till sömnaden eller
stickstrumpan. — Hvad den kristliga undervisningen beträffar, så
gick den på samma sätt.

På den tiden fanns bland alla våra många släktingar
och bekanta blott ett enda hus, där bibelordet lästes. Man
hade för resten inga tankar alls åt det hållet, tror jag. Att
’gå i kyrkan’ hvarannan söndag ansågs vara mycket, att
komma dit före predikans början tyckte man vara ’totalt
öfverflödigt’. Att läsa sin morgon- och aftonbön, samt i en
bönbok då och då, eller något i psalmboken, var mer än
tillräckligt i religiös väg. Detta gäller egentligen Stockholm.
Här och där på landet var det olika. Schartauanerna i Lund,
Murbeckianerna i Blekinge, Hoofianerna i Vestergötland samt
’läsarne’ i Småland och Norrland, om hvilka man då hörde
förunderliga historier — alla dessa samlades på fullt allvar
omkring det ord, ur hvilket ’Herrens elända’ i alla tider
hämtat sin själs näring. Min far, såsom engelsman, var van
att betrakta bibelordet med stor aktning; så mycket gör
åtminstone den yttre formen. Han läste bibeln för mig med
goda förklaringar af någon välkänd uttolkare. Men äfven
detta blef ojämnt. Också fick jag ingen rätt grundad bibel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:35:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/32/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free