- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Tredje delen: 2 /
35

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kännedom; utan det lilla jag vet, har jag på senare tider
lärt. Min mor såg jag aldrig på den tiden läsa något annat
än romaner samt, då och då, en predikan. Du kära, dyra,
älskliga mor! Gud vare tackad, att det sedan blef annat af!

Väckelser hade jag från mina spädaste år. Jag drömde
ofta om yttersta domen och vaknade i stor förskräckelse.
Många besynnerliga tankar hade jag och ett visst sträfvande
att bli lik de fromma barn, som jag läste om, men det ville
icke lyckas mig. Jag gick ibland för mig själf, läste i
bibeln, och tyckte att den “var så vacker“. Esaias slog mig
med sina höga, sköna bilder, äfvensom Psaltaren. Jakob
tyckte jag vara “mycket förnuftig och begriplig". Af Paulus
förstod jag knappt ett ord. Dessa gudaktighetssträfvanden,
som då och då öfverkommo mig, försvunno snart som en
dimma, men totalt spårlösa voro de väl icke. Hvad jag i
synnerhet kan säga var en väckelse för mig, var läsningen
af goda, verkligt andliga och anderika berättelser och
biografier. Min far var ’ angelägen om, att jag alltid skulle få
läsa de bästa sådana, och han förskref hvart år nya åt mig.
Men då jag läste dem — och jag läste om dem många
gånger — så stod det alltid klart för mig: Om alla dessa
böcker äro sanna, om de skildra kristna människor så, som
de böra och kunna vara, och icke blott diktade idealer,
då är allting, som omgifver mig, förvändt och galet; ja, både
jag och alla de mina äro på världens och syndens ’breda
väg’. Många, många gånger trängde sig dessa tankar inpå
mig. Jag hade gärna frågat någon •— men hvem? Där
fanns ingen, som tycktes veta mera därom än jag. Och att
jag kunde få gå till Herren själf med dessa frågor — det
förstod jag då alls icke.

Under allt detta var jag dock stolt, sträf och sluten,
alltid full af egna tankar och luftslott, som gingo ut på stor j.or-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/32/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free