- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Tredje delen: 2 /
73

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kring altarringen likasom vid nattvardsgång, fastän här ej skull
bli kommunion förr än följande dag. Nu gick pastorn
omkring och lade händerna på två i sänder och sade något
Guds ord, väl som aflösning. När de stått upp, offrade de
penningar på altaret, sannolikt till missionen. Då jag bland
de knäböjande fick se den älsklige pastor Johan Bring från
Stockholm, tänkte jag: Jaså, då skall han här begå
nattvarden. Det kunde ock jag ha fått göra, om jag vetat att
anmäla mig förut.

När vi kommit ur kyrkan, blef jag bekant med en
missionärselev Flygare, som talade svenska, men var ifrån
Finland, tyckte jag mig minnas. Med honom var jag sedan
ofta tillsamman. Medan vi en gång gingo på vägen, då det
började ringa, sade han: “Nu ta vi hatten af och uppsända
en bönesuck, ty därom skola klockljuden påminna!“ Så
skedde ock villigt.

Aftonandakt hölls i ett af missionärselevhusen.

Följande dag, 8:de söndagen efter Trefaldighet, hölls
nattvardsgång i kyrkan. Pastorns sång och församlingens
responsorier påminde om hvad man hör i svensk liturgi.
Hög-mässopredikan innehöll väckelse till “sann kristendom, som ej
falska profeter vilja vara med om“. —• I kyrkan rådde stark
trängsel, så att jag för min del ej trodde mig till att få plats
därinne, utan stod i en dörröppning, där jag hörde allt
fullkomligt väl.

På eftermiddagen sammanringdes åter folket till kyrkan.*
Den outtröttlige läraren undervisade då nattvardsbarnen och
talade ordet till församlingen på mera fritt sätt än i officiell

* När på sommaren eftermiddagens andaktsstunder ofta höllos ute i fria
luften, var det icke ovanligt, att pastorn på tyskt manér rökte sin pipa, under det
lian höll bibelförklaring. Detta stötte dock många, som icke voro vana vid denna
tyska sed. Bland dem, som så stötte sig, var — vid ett annat tillfälle — äfven
den bekante pastorn, sedermera professorn, d:r Valdemar Rudin från Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/32/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free