- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Tredje delen: 2 /
112

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

landet med själavården inom hufvudstaden ingalunda blifvit
förbättradt under de senast förflutna åren. “Den prästerliga
verksamheten", säga de i sin besvärskrift, “har under denna
tid icke yttrat sig, och under oförändrade förhållanden icke
kunnat yttra sig, mera lifaktig än förut; men däremot synes
faran af den kyrkliga upplösningen allt mera närma sig, då
"å ena sidan det s. k. läseriet och sektväsendet samt å den
andra indifferentism, otro och sedeslöshet med hvarje dag göra
framsteg". (Så hette det redan då: hvad skall sägas nu?)

Hufvudstadens kyrkoherdar, som hittills varit vana att
såsom församlingens fäder och konsistorii ledamöter ensamma
i ostörd maktfullkomlighet sköta kyrkans angelägenheter
här-städes, ha råkat i både bestörtning och vrede öfver de elfva
komministrarnas “revolutionära tilltag11. (Saken fick den utgång
man kunde förutse: Komministrarnas anmälan “föranledde
ingen åtgärd.“ Parturiunt montes!)

1859.

Jan. 7. Besök af major F. Z. Han berättade ilera dels glada,
dels sorgliga händelser från sin ungdom. Bland annat omtalade
han, huru “vildt lif“ för tio år sedan rådde bland officerarne
vid Y. regemente, där hans broder N. Z. då var löjtnant. Denne
var läsare och absolutist, — då för tiden den ende vid
regementet; nu äro där flera sådana. Han blef därför ofta, när
kamraterna hade druckit för mycket, en skottalla för det råa
gycklets pilar, hvilket han under tystnad tålde, när han icke
kunde draga sig undan. Men en gång gick det så långt, att
han måste med allvar opponera mot en förman. Kapten X. hade
vid en middag frågat N., om han ej också “skulle bli baptist
och låta omdöpa sig“. Då N. förnekade detta, svarade X.:
“Men det kunde du behöfva". — En stund därefter steg X.
upp från bordet, gick ut i ett sidorum och fyllde där en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:35:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/32/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free