- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Tredje delen: 2 /
113

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spillkum med konjak. Sedan smög han sig tyst bakom N:s
stol. Där antog han en prästerligt högtidlig min, och innan
N. fullt hann förstå hvad saken gällde, hade han hastigt tre
gånger begjutit hans hufvud med konjak, hvarvid han utropade:
“Jag döper dig N. Z. i djäfvulens namn!“ Skallande applåder
och bravorop följde genast härpå från flera håll.

Nu sprang N. upp, blek af fasa, sägande: “Detta är
icke längre skämt, det är en hädelse, som kommer att stå
er dyrt, om ni icke ångrar och omvänder er.“ Därpå
aflägsnade han sig, med sorg och bekymmer i hjärtat.

Gud, som länge har tålamod och mildt vill “locka oss
till bättring“, måste dock ofta till slut gripa hårdt an med
sina straffdomar. Så gick det äfven här. Inom ett år voro
två af de hädande officerarne döda, och sju af dem hade
måst göra cession. “Gud låter icke gäcka sig!“

Febr. 10. Hörde Rosenius. Af hvad han sade vill
< jag gömma dessa tankar: En kristens korsskola har fyra
klasser. I den första lär han: “jag måste lida;“ i den andra:
“jag vill lida!“; i den tredje: “jag kan lida!“; i den sista:
“jag får lida!“ — En gammal kristen sade till en sjuk
yngling: “Käre son, bekymra dig icke öfver din kroppsliga
svaghet; ty det höfves en kristen att tacka Gud för hvad lidande
han lägger på. Är du järn. så skall du genom lidandets
eld bli fri från rost; men är du gidd, så blir du genom
sådan eld renad till större härlighet". — En son skulle lära
grammatik för sin fader, men förblandade ständigt det ena
“tempus“ med det andra. Då sade hans fader: “Ja, i en
mening kan du ha rätt; ty presens är städse imperfectum,
perfectum är futurum! d. v. s. det närvarande är
ofullkomligt, det fullkomliga är tillkommande!" — »Vi skola få
se honom, såsom han är!" Att se Jesus, däri består för-

Wadström, Hemma och borta. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:35:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/32/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free