Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon icke blott förlorade sin forna skönhet, utan till en del
äfven sin syn, älven som förlusten af en älskad dotter, lade
en ny korsbörda till det själfvalda korset.
Bland de personer, som utöfvade ett afgörande inflytande
på Guyon, förtjäna isynnerhet att nämnas moder Grange,
prio-rinna i ett nunnekloster i närheten af Paris, och superiorn
lör barnabiterna i Thonon, fader Frans Lacombe. — Med
den förstnämnda hade hon gjort bekantskap i Paris och hade
af henne låtit öfvertala sig att året före sin mans död låta
“viga sig med bilden af Jesusbarnet såsom med sin andlige
brudgum". Detta verkställdes medelst ett formligt kontrakt och
under hvarjehanda religiösa högtidligheter. — Med fader
Lacombe, hvilken hon redan tidigare lärt känna, underhöll hon
efter sin mans död en ständig brefväxling, och genom honom
uppnådde hon ändtligen den höga grad af mysticism, på
hvilken Bossuet och Fénélon funno henne.
I det hon nämligen allt mer afstod från all yttre
sträf-van efter rättfärdighet, drog hon sig uteslutande tillbaka inom
den inre världens mest förborgade djup, hvarvid allt, som
uttryckes genom tankar, ord och gärningar, försvann ur
medvetandet. Ja, redan det att hon blef medveten om sig själf
grumlade för henne den rena, saliga kärleken och gud-friden,
den fullkomliga hvilan i Gud. Mellan denna “gud-frid",
såsom den å mysticismens språk kallas -—- hvilken m:me Guyon
först efter förbindelsen med Lacombe påstod sig ha
fullkomligt ernått — och den i skriften omnämnda “Guds frid“ (Rom.
5: 1, Joh. 14: 27, Fil. 4: 7) gjorde m:me Guyon den
skillnaden, att “Guds frid" för henne blott varit ett förebud til
“gud-friden“. Den förra kan åtnjutas af alla sanna kristna,
den senare blott af sådana, som kommit till det högre mått
af helighet, som endast ett fåtal vinner. Det hör öfverhufvud
till mysticismens väsen att i sådana ting visa en egendomlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
