- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Tredje delen: 4 /
17

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

känsloskärpa, som följer de innersta själstillstånden i spåren
ända till de “tusentals färgskiftningar’1, som undgå vanliga
nyktra kristnas slöare ögon. Man kan kalla detta slags religiösa
tänkande “en andlig somnambulism“, som tillsluter det af
Anden upplysta förståndets ögon för att “läsa genom
hjärtgro-pen eller fingerspetsarna af en exalterad känsla“. Men just
därför är hela företeelsen sjuklig. Ty lika visst som det är,
att blotta människoförståndet icke räcker till för att kunna
öfva vår i skriften anbefallda "förnuftiga gudstjänst1’ (Rom. 12: 1)
eller fatta den inre världens fenomen, lika visst är, att man
aldrig ostraffadt får åsidosätta det, när man skall öfva
kärleken till Gud och människor.

Detta visar sig också, när man närmare betraktar m:me
Guyons och hennes själsfränders system. Till grund för deras
qvietism ligger visserligen en djup sanning, som det s. k.
“sunda förståndet11 allt för ofta misskänner. Det är den
sanningen, att religionens väsen icke kan innefattas i någon yttre
form, att religionen har sitt säte i vår af Guds Ande helgade
känsla, i vårt väsens innersta, som förbinder oss med Gud och
evigheten och genom hvilken vi på ett lefvande sätt bli
medvetna om vår gudomliga härkomst. Det är ock den
sanningen, att ingenting förtjänar älskas mer än Gud, som är
kärleken själf, och att vi först då rätt älska de skapade
varelserna, när vi älska dem i honom och uteslutande för hans,
icke för vår eller deras skull. Så till vida, men icke längre,
kan mysticismen eller qvietisimn sägas hafva någon grund
i skriften och kan, gentemot den utåtvända riktningen i den
romersk-katolska kyrkotron, sägas vara i någon mån
besläktad med den lefvande evangeliska protestantismen. “I någon
mån,11 men icke mer! Ty qvietisternas mysticism står i sin
historiska företeelse icke blott efter reformationen och är
främmande för den samma; den är till Qch med på sätt och vis

W a cj § t r o Efterskörd. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/34/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free