- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
290

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290

Ur minnet och dagboken,

flitigare smaka maktens sötma, innan den tog slut. *)
Men för inferiorerna var det en tröst att veta, att med
terminens utgång slutade deras vedermöda, deras
emellanåt ganska olidliga tryck under någon mer än vanligt
kitslig »tyrann». Nästa termin skulle det blifva deras
tur att spela herrar öfver den nyuppflyttande afdelning,
som då skulle komma att utgöra klassens »strykpojkar».

Men jag hade den våren, ja allt sedan jultiden,
haft en vida bättre tröst mot alla ledsamheter inom eller
utom skolan. Jag hade nämligen som den yppersta af
alla mina julklappar fått min kärleksfulle faders löfte att,
om jag vid vårterminens slut finge goda betyg, skulle
jag i början af juni få följa med på en resa till
hufvudstaden, för att stanna där öfver midsommar — min första,
eller egentligen min första medvetna, Stockholmsfärd.
Och därför hade jag hela terminen varit vid
oförbränne-ligt godt mod, så väl när magister X. röt allra hårdast,

®) Detta syftar på ett drag af den då i skolorna rådande
pena-lismen, som bl. a. hade gjort till häfd, att en hvar bland superiorerna
(de äldre inom en klass) hade rätt att, »när så erfordrades», gifva
inferiorerna »nödig aga». För detta ändamål måste hvarje inferior
bekosta en rotting åt sin superior samt åter köpa ny sådan, när den
förra var utsliten. Och en hvar superior hade rätt att när som helst,
före och efter en lektion, säga till inferiorerna: »Böj rygg!» då den
sålunda tilltalade ihåste i böjd ställning mottaga så många rottingslag
som superiorn behagade utdela. Man kan lätt inse, hvilket spelrum
här gafs för kitsligheten och öfvermodet. Att sätta sig till motvärn
var ej rådligt, ty då vankades >klass-smörj.». — Denna superiorsmakt
försvann vid uppflyttandet i en högre klass, då den förutvarande
superiorn nu i sin ordning under helt år på nytt blef inferior. Så
omskiftade rätten att gifva stryk med skyldigheten att taga stryk, hvilket
af den tidens pedagoger ansågs vara ett mycket hälsosamt »växelbruk».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:36:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free