Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIN FÖRSTA STOCKHOLMSFÄRD. 2QI
som när endera af våra två värsta tyranner, J. O. S—n
och P. A. B—s, varmast läto oss känna att de hade
fått en ny »smidig» rotting, som efter deras försäkran
»tog så bra och gjorde så godt».
Jag hade visserligen redan fyra år förut som
hastigast varit med min mor i Stockholm på några dagar.
Men från det besöket ihågkommer jag föga annat, än
att vi då bodde i tyska kyrkoherdehuset vid
Svartmangatan hos min fars svåger d:r Liidecke, som var gift
med min faster Gustafva Wadström. Jag minnes ock
så väl den sirlige gamle doktorn, som jag städse såg
klädd i svart frack med knäbyxor, långa strumpor och
skor med spännen uti, samt min goda vänliga faster
som jag då såg för första och sista gången. Hon afled
nämligen kort därefter.
Dock äfven två andra minnen har jag från det
Stock-holmsbesöket. När min mor och faster gingo ut i
ärenden eller på besök i staden, tog farbror Liidecke mig in
i sitt rum, där jag skulle få vara, om jag förhölle mig
»snäll och tyst». Men när den lärde herrn gifvit mig
en bilderbok och slagit sig ner vid sitt skrifbord, glömde
han mig och hela världen. En halftimme och ännu
litet till kunde jag då sitta tyst på min lilla stol och
vänta, att han skulle säga något ord till mig. När
så halftimmen svunnit under oafbruten tystnad, endast
störd af hans pennas raspande mot papperet, då hände
det vanligen att
»den väntan blef det unga blod för lång»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
