Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»NUMMERGOSSEN I S:TA CLARA.» 3O9
J. V. Beckman, hvilkens efterträdare jag en dag skulle
blifva. Beckman var »en verklig hedersman» i ordets
bästa betydelse, och jag skall alltid minnas honom med
sann, tacksam tillgifvenhet. Han var i vissa hänseenden
ett original, som ej förstods af alla; tvärtom voro många
nästan rädda för honom, just då han menade som allra
bäst. (Äfven om honom och öfriga Klarapräster
kommer mycket att sägas i dagboksbladen.)
Andre komminister var J. Hallancler, en lång,
ståtlig man, som jag icke rätt hann lära känna, innan han
hastigt bortrycktes. Pastorsadjunkter voro J. V.
Björnström och Karl Almgren, klockare och kyrkofogde E.
Gavelholm, samt organist Abraham Mankell.
Bland de fyra i prästkaftan prydligt klädda
nummergossarna, hvilka om söndagarna tjänstgjorde i
kyrkan, fäste snart min mor och jag vår uppmärksamhet
vid en, som föreföll särdeles hygglig. Stilla, höflig,
uppmärksam, var han också mycket omtyckt af de öfriga
prästerna och af klockaren. — Längre fram, då han
blef något större, märkte jag vid flera tillfällen, att han
icke var likgiltig för de allra viktigaste frågorna. Han
blef dä af Herren allt mer lagd på mitt hjärta, och i
mina böner blef han sällan glömd. Jag tänkte, att
under den stundande konfirmationstiden skulle ock gifvas
mig särskildt tillfälle och nåd att kunna rätt »tala till
hans hjärta». Men — helt oförmodadt upphörde han
att tjänstgöra; hans fosterföräldrar, sade man mig, hade
flyttat till annan församling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
