Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 UR MINNET OCH DAGBOKEN.
En tid bortåt fortfor jag att bedja för honom. Men
småningom vek han ur min hågkomst. Jag glömde
hans namn; och under de senaste 35 åren har han blott
sällan kommit i mitt minne. Jag har då alltid undrat
om han ännu lefde och, i sådant fall, hvad han blifvit
och hvar han nu vistades. Men jag har städse »haft
en känsla af» att vi en gång skulle återse hvarandra.
Man kan då lätt förstå hvad jag erfor, när jag en
dag i medlet af augusti månad innev, år (1898) erhöll
ett bref, hvars innehåll var af så verkligt intresse och
gjorde mig så stor glädje, att jag icke kan underlåta
att delgifva det åt mina läsare. Det lydde sålunda:
Iierr Pastor B. Wadström!
66
213
94
170: 5
f 426: 5
A
1 Kor. 15: 1—4.
Vid läsandet af eder »Ur minnet och dagboken»
ha minnen från min »första kyrkliga verksamhet i S:ta
Clara församling» gått mig varmt till sinnes. Förlåt att
jag följer min längtan att meddela er dem.
Aren 1858—61, jag tror det var så omkring, hade
jag anställning som nummergosse i Klara kyrka. Min
lön var 15 kr. och kläder: kaftan, dubbelveckad,
fullständig prästrock således, hvit halsduk och dito vantar.
Under kungasorgen voro vantarna svarta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
