Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
borde vela med sig, att det varit hon som gifvit första anledningen.
Min öfvertygelse är, att det finnes flere män som förförts af kvinnor,
än tvärtom. Ty, som jag sade, äfven en lättsinnig man vågar yttersr
sällan förolämpa en fullt aktningsvärd kvinna. Och hvad särskildt
angår våra tjänande systrar, så ha de i denna väg aldrig erfarit något,
som skulle rubba den tanke jag nu uttalat.»
Fehr. 77. På aftonen mellan kl. 7—9 uppe på Ev. Alliansens
sammanträde. Lika uppbyggligt som förra mötet var, lika tråkigt var
detta. Ty i stället för samtal om sådant som kan f örena Guds troende
barn, talades i kväll blott om sådant som måste söndra. Ett skönt
bref från Gotland upplästes; eljest talades mest om religionsfrihet och
om »olyckan i att ha en statskyrka». Särskildt var baron Stefan Creutz
mycket ifrig mot vår kyrka. Men dä kunde Rosenius icke längre vara
tyst, såsom han hade ämnat, utan begärde ordet för att visa
statskyrkans betydelse för vårt folk i sin helhet. Han slutade med dessa ord:
»Mina bröder 1 Vi skulle i kärlek här uppbygga oss på vår
gemensamma allra heligaste tro. Men i stället ha i afton de flesta talarne
blott haft att yttra saker, som måst såra och bedröfva oss lutheraner.
Hvad skulle mina baptistiska bröder säga, om vi lutheraner på ett Ev.
Alliansens möte toge oss för att söka bevisa vederdopets okristlighet,
religionsfrihetens faror eller något dylikt. Vi hvarken kunna eller
vilja tvinga någon att i allt tänka lika med oss; men om här skall vara
allians och brödrakärlek, så kan väl denna icke visa sig däruti, att den
ena delen af oss oupphörligt ger den andra »kindpustar». En sådan,
eller två, kunna vi väl tåligt bära, efter Herrens ord. Men jag kan
ingenstädes i skriften finna, att Herren vill att vi, där vi äga frihet
att gå, skola lugnt tnga emot huru många som hälst. Och allra minst
kan jag i skriften finna, att Herren vill att bröder skola gifva
hvarandra kindpustar». — Dessa ord hjälpte bra. Samtalet blef sedan
mycket bättre, men den första misstämningen ville icke helt vika. Och
ehuru de allra flesta, äfven bland baptisterna, efteråt sade att Rosenius
haft alldeles rätt, så funnos några mera »fria», till namnet lutheraner,
särskildt några »gudeliga kvinnor», hvilka klandrade Rosenii yttrande
och sade, att han förvisso »icke ännu vore riktigt frigjord».
Febr. ig. Till middagen hos Rosenius, tills, med kapten J. C.
Berger och hans fru Georgine, samt en friherrina M. Sparre, som börjat
söka Herren. Denna senare föreföll mera »rak», än som höfves en
kristen; men om hon ärligt söker, så vet Herren nog medel att böja
henne. Hon var klädd med utsökt elegans i en svart sammetsdräkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>