Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN HEMFÖRLOFNING. \2J
och sade: ’Mitt barn, den pärlan du fått är värd mer
än en million’. O, hvad jag blef glad att få se Herren!
Och det var också bra godt att veta, att I, mina älskade,
aldrig mer skola bekymras och sträfva så tungt för hvad
I behöfven . . . Ack, så roligt att jag fick gifva eder allt
detta 1 Men nu få vi icke bli stolta eller fåfänga eller
giriga; ty då kan Herren taga ifrån oss det igen. Men,
Bernhard, du ser icke glad ut; tror du icke, att det är
sannt?» »Jo», blef mitt svar, »i andlig måtto är det
sant! Gud ske evig tack, att du funnit ’den kostliga
pärlan’, som Herren Jesus omtalar». — »Ja, det har jag
också; o, huru lycklig jag är! Men äfven för jordelifvet
har jag blifvit så rik; det är riktigt visst, att jag fått en
stor skatt, som gjort oss alla rika. Du skall få se det:
hvarken du eller barnen skola hädanefter lida brist!» —
Och härtill återkom lion flere gånger under nattens lopp.
Fram på natten, kl. 12—i, trodde både hon själf
och vi (Louise och jag voro inne hos henne) att hon
skulle gå hem. Bröstet arbetade och häfdes så svårt;
med stirrande ögon, och under det de aftärda händerna
oupphörligt plockade på täcket, yttrade hon då i yrsel
bland annat: »Nu måste jag genast resa; hvarken B.
eller L. eller någon får hindra mig. Han väntar på mig,
jag måste skynda». Och hon ville nödvändigt stiga
upp, så att vi måste hålla henne tillbaka. Men om en
stund blef hon stillare. Jag sjöng då hennes käraste
psalmer och sånger, däribland särskildt hela: »Som
fågelen vid ljusan dag sig gläder» samt »Den gode Her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
