Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. P. Jacobsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105 J. P. JACOBSEN.
velat skildra något mer, än det ofvan antydda, då
hade han kunnat taga sina typer från gatan, och
han hade sannerligen ej behöft gripa till Marie
Grubbe för att få fram något så simpelt. Jag tror
gärna och vet äfven, att också ett slikt förhållande
kan kräfva sin skald. Men här hade det varit att
lägga plumpa barbarhänder på ett ädelt konstverk,
om författaren hade stannat vid en så torftig
förklaring af hennes sällsamma steg. Hade Marie
varit sådan, då kunde hon väl hafva skänkt honom
sin kärlek, men hade den en gång blifvit upptäckt,
skulle hon otvifvelaktigt ha gjort något för att
hindra en katastrof. Hon hade ej följt honom som
en hund i alt hans elände.
Saken är den, att det gick, som Sti Høg spådde
vid deras afsked. »Den vil komme en Gang,
Marié,» sade han, »som er din Kjærlighed værd
eller som du tror den værd og han vil intet tvivle,
intet tygle eller skjælve, han vil bøje dig som
lødigt Guld i sin Haand og sætte sin Fod paa din
Yillie, og du vil være ham følgagtig i Ydmyghed
og Glæde; men det er intet fordi han elsker dig
mere end som jeg, men for han har mer Tro til
sig selv og mindre Öje for dit uskaterlige Værd.»
Att Marie kastade sina ögon på Søren, dertill
bar hans fysiska kraft skulden. Men att hon följde
honom som hans maka, det måste ha betydt
något mer. Ty det ligger ofta i kvinnans natur
samma längtan att få böja sig för någon, som det
ligger i mannens att få herska. Det skulle kunna
tänkas, att författaren tänkt sig en sådan absolut
hängifven kärlek möjlig endast med en man, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
