Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urspårade - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- Om vem? Om er?
- Ja, om oss bönder...
Man skrattade åt honom och kastade åt honom
tidningen. Han tog den och läste notiserna från de olika
guvernementen, hur i den och den församlingen en hagelskur
hade slagit ner all säden, hur i en annan trettio gårdar
hade brunnit upp och hur i en tredje en bondhustru hade
förgiftat hela sin familj, med ett ord alla de små
meddelanden som vanligtvis offentliggörs om böndernas liv och
är ägnade att framställa dem som olyckliga, elaka och
dumma. Tjapa läste det brummande för sig själv, men om
han vid sin läsning tyckte synd om dem det gällde eller
kände skadeglädje var svårt att avgöra.
Om söndagarna sysslade Tjapa aldrig med sitt yrke utan
tillbragte för det mesta tiden med att läsa i bibeln medan
han oupphörligt suckade och brummade. Boken höll han
stödd mot bröstet, och han kunde bli riktigt förargad om
någon händelsevis knuffade till den eller störde honom på
något annat sätt.
- Hallå, du skriftlärde, ropade Kuvalda åt honom, låt
den gamla luntan vara! Du begriper ju ändå inte vad du
läser.
- Och vad begriper du då?
- Jag säger ju inte att jag begriper något - men jag läser
inte heller några böcker.
- Ja, men jag läser jag...
- Och förblir i alla fall ett nöt, förklarade ryttmästaren.
Har du inte nog med oro i huvudet av lössen utan ska
släppa in tankar också. Hur ska du kunna stå ut med det,
gamla groda?
- Nå, jag har ju inte långt kvar att leva, svarade Tjapa
lugnt.
En dag frågade skolläraren honom var han egentligen
hade lärt sig läsa.
- I fängelset, svarade Tjapa kort.
- Har du suttit inne då?
- Jag har väl det...
- Varför det?
- Jo... jag förgick mig... När jag kom ut fick jag bibeln
med mig... den hade skänkts av ett fruntimmer... Å, i
fängelset är det gott att leva, bror...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
