- Project Runeberg -  Urspårade och andra noveller /
35

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urspårade - 7

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nas ordning förblev det tills jag gifte om mig ...

- Du ljuger, diakon, föll honom "Avskrädet" i talet.
Hur kunde du få tillåtelse att gifta om dig för andra
gången?

- Hur? Jaså, ja... hon var egentligen bara min
hushållerska „.

- Hade ni barn? frågade skolläraren.

- Fem stycken. En son drunknade... Det var den äldste,
en munter och lustig krabat... Två dog i difteri... En
dotter gifte sig med en student och följde med när han
deporterades till Sibirien. Den femte ville studera och dog i
Petersburg... av lungsot, sas det. Ja... fem stycken! Vi
herrar av det andliga ståndet är ett fruktsamt släkte...

Han började utförligt förklara anledningarna till
prästernas barnrikedom och framkallade bullrande
skrattsalvor med sina påståenden. När det blev tyst kom Aleksej
Maksimovitj Simtsov att tänka på att han också hade en
dotter.

- Lidka hette hon... en så vacker, knubbig liten tös...

Han såg på sina åhörare, smålog skuldmedvetet och

tystnade.

Om sitt förflutna talade dessa människor på det hela
taget inte mycket. Om det kom på tal uttryckte de sig i
allmänna ordalag eller anslog en mer eller mindre
skämtsam ton. Kanske var det också klokt av dem. För hos de
flesta människor försvagar minnet av det förflutna deras
kamp för det närvarande och den hoppfulla förtröstan på
framtiden.

Regniga dagar och då det var kallt och fuktigt på
senhösten samlades alla "fördettingarna" på Vavilovs krog.
Där kände man dem, fruktade dem en smula som tjuvar
och slagskämpar, föraktade dem en smula som
oförbätterliga drinkare men värderade dem på det hela taget som
"fiffiga pojkar" och hörde gärna på dem. Vavilovs krog
var förstadsgrändens stamlokal, och Kuvaldas stab
utgjorde dess intellektuella kundkrets.

På lördagskvällarna och hela söndagen från tidigt på
morgonen till långt in på natten var krogen ständigt full.
"Fördettingarna" var gärna sedda gäster. De förde en
smula av sitt oförfärade livsmod till grändens av elände
och bekymmer nedtryckta invånare, vilket kom de för-

35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urspar/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free