Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urspårade - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ta i synen, för då flyger spotten tillbaka i ens egna ögon...
En smula tröstad av denna sentens mönstrade den
hedervärde ryttmästaren sin stab. Alla var besvikna, för de
anade att vad som hade försiggått mellan Vavilov och
unge Petunnikov inte motsvarade deras förväntningar, och
detta kände de allesammans nästan som en förolämpning.
Medvetandet att inte kunna göra andra ont är
smärtsammare för människan än medvetandet att inte kunna göra
gott, för det är ju så lätt och enkelt att göra ont...
- Vad står vi här och gapar för? sade ryttmästaren i det
han dystert stirrade över till krogen. Det enda som vi
ännu kan hoppas på är att Jegorka avstår lite av rovet åt
oss... Å, jag ska nog kunna plocka honom... Men med
det yppiga livet här under Judas tak är det för alltid
slut... Judas kommer att driva oss ut ur templet, vilket jag
som överbefälhavare för de byxlösas kompani härmed
kungör...
"Spetsen" skrattade melankoliskt för sig själv.
- Vad tänker du göra, fångvaktare? frågade Kuvalda
honom.
- Ja, vart ska jag nu ta vägen?
- Ja, det är just frågan, min lilla duva... Men var inte
rädd, ödet kommer nog att besvara den åt dig, svarade
ryttmästaren tankfullt i det han styrde kosan till
härbärget. "Fördettingarna" följde honom med slappa steg.
- Förresten, kommer tid, kommer råd, fortfor
ryttmästaren. Ifall de kör bort oss härifrån söker vi helt enkelt
reda på en annan kula åt oss. Vad tjänar det till att
förbittra livet för sig med onödigt grubbel!... I kritiska
ögonblick blir människan alltid mer energisk... Hela livet borde
bara vara ett enda kritiskt ögonblick... i varenda sekund
skulle människan darra för sin skalle!... Vid Gud, då
skulle det vara mycket livligare här i världen och
människorna mycket intressantare!
- Det vill säga, de skulle slita sönder varandra ännu
ursinnigare än nu, förklarade "Avskrädet" leende.
- Nå, än sen?... Skulle det skada? bet ryttmästaren
ret-ligt av. Han tyckte inte om att man ytterligare utvecklade
hans djupsinniga sentenser.
- Det skulle inte alls skada... tvärtom, det vore utmärkt!
Vill man komma fort till målet måste man piska på häs-
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
