Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malva - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dumma bondbassar! Ger man er honung eller tjära, så är
det precis samma rågvälling för er ...
- Varför berömmer du henne oupphörligt? Har du
kommit hit för att koppla ihop oss? Den saken har jag
själv för längesen klarat av, sade Vasilij gäckande.
Serjozjka såg på honom, teg en stund och sade sedan
med eftertryck i det han lade handen på Vasilijs skuldra:
- Det vet jag... Jag vet att hon lever ihop med dig...
Jag har inte hindrat dig därvidlag... det behövdes inte.
Men nu börjar den här Jakov, sonen din, att slå sina lovar
omkring henne - piska upp honom ordentligt, hör du!
Annars gör jag det själv... Du är en bra karl... fast ett
ärkenöt... Jag har inte gått i vägen för dig kom ihåg det!
- Ser man på! Är du också ute efter henne? frågade
Vasilij dovt.
- Också! Om jag visste att jag också... så skulle jag helt
enkelt dänga er ur vägen allesammans - och därmed basta.
Men vad skulle jag med henne?
- Varför blandar du dig i det då? frågade Vasilij
misstänksamt.
Denna enkla fråga tycktes överraska Serjozjka. Han
stirrade på Vasilij med vidöppna ögon och brast i skratt.
- Varför jag blandar mig i? ... Vete fan varför... Det är
en flicka som det är något med... hon har peppar i sig...
Jag tycker om henne... kanske tycker jag också det är
synd om henne...
Vasilij såg misstroget på honom, men han kände att
Serjozjkas skratt och ord var uppriktiga och att han
verkligen inte hade några avsikter med Malva. Inte desto
mindre sade han:
- Ja, om hon var en ärbar och oskyldig flicka kunde
man ju tycka synd om henne. Men nu... det är komiskt!
Serjozjka teg och såg ut över havet på barkassen som
efter att ha beskrivit en vid halvcirkel åter vände stäven
in mot land. Hans fräkniga ansikte hade ett gott och
öppenhjärtigt uttryck. Vasilij kände sig plötsligt blidkad när
han såg på honom.
- Ja, du har rätt... hon är en präktig tös... fasligt
om-bytlig bara... Med Jakov... nå, han ska då få sin beskärda
del. En sådan valp!
- Jag kan inte med honom... Han stinker bonde på
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
