- Project Runeberg -  Urspårade och andra noveller /
201

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malva - 5 - 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med en blick mot himlen. En plågsam tanke bemäktigade
sig honom.

Därför att han för ett lösaktigt kvinnfolks skull hade
övergett sin hustru, som han hade levt tillsammans med
i hederligt arbete under mer än femton år straffade Gud
honom med sonens uppstudsighet. Så var det!

Hånat honom hade sonen, smärtsamt slitit sönder hans
hjärta... döden var ett alltför ringa straff för att ha pinat
sin faders hjärta så. Och varför? För en dålig kvinnas
skull, som förde ett utsvävande liv... Det var en synd att
han, en gammal man, hade inlåtit sig med henne och
glömt sin hustru och sin son ...

Och i sin heliga vrede påminde nu Gud honom härom
och slog genom sonen hans hjärta med sitt rättvisa
straff... Så var det ...

Vasilij satt hopkrupen och gjorde korstecknet och
blinkade ofta för att jaga bort tårarna som förblindade
honom.

Solen sjönk i havet, och på himlen slocknade stilla
aftonrodnadens purpur. Från det tysta fjärran fläktade en
ljum vind mot bondens tårdränkta ansikte. Fördjupad i
ångerfulla tankar satt han där ända tills han somnade. Det
var först i gryningen.

6

Dagen efter grälet med fadern for Jakov med en skara
arbetare i en barkass, som bogserades av en ångbåt, till
en vik trettio verst därifrån för att fånga stör. Fem dagar
senare kom han ensam tillbaka till fiskeriet i en segelbåt;
han hade blivit skickad efter proviant. Han kom vid
middagstiden, då arbetarna vilade sig efter att ha ätit middag.
Det var olidligt hett, den glödande sanden brände under
fötterna, och fjällen och fiskbenen stack i dem som nålar.
Jakov gick försiktigt upp mot barackerna, svärande över
att han inte hade tagit stövlarna på sig. Han var för lat för
att vända om till båten, och dessutom var han ivrig att få
något att äta och att träffa Malva. Under denna tråkiga
tid, som han tillbragt ute på havet, hade han ofta tänkt på
henne. Nu ville han veta om hon träffat fadern och vad

201

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urspar/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free