- Project Runeberg -  Om människans ursprung /
8

(1889) [MARC] [MARC] Author: Gottfrid Adlerz - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föränderlighet hos husdjuren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanparas två djur, som visa sig äga den åsyftade egenskapen
i framstående grad. Enligt hvad man känner af
ärftlighetslagarne, är det i högsta grad sannolikt, att några af
detta pars afkomlingar skola ärfva samma egenskap i ännu
högre grad än den förekom hos föräldrarne. Så fortfar
man generation efter generation att utvälja endast de
afkomlingar till afvelsdjur, som visa den önskade egenskapen
i högre grad än de öfriga. För hvarje ny generation blir
sannolikheten att till afkomlingar erhålla blott snabba djur
allt större, och slutligen har, tack vare det ständiga
sammanparandet genom många generationer af blott sådana
djur, som visa en hög grad af snabbhet, en ny ras uppstått,
som fått den nämda egenskapen så befäst, att den
öfvergår i arf på alla afkomlingarne, så länge rasen hålles fri
från inblandning af främmande blod.

De raser, som på detta sätt genom människans urval
bildas, äro ofta så afvikande från den oförädlade
stamformen, att man skulle vara benägen att betrakta dem
båda såsom skilda arter, ja till och med såsom tillhörande
skilda släkten, om man ej kände den enas härkomst från
den andra. Det har t. o. m. gått ända därhän, att
dufuppfödare anse sig kunna bilda nya dufraser af hvilken
förut uppgifven färg och form som hälst.

Raserna kunna sinsemellan korsas och lämna då
fruktsamma afkomlingar, som ärfva egenskaper från båda
raserna och sålunda bilda mellanformer mellan båda. Då
skilda arter korsas, blifva afkomlingarne visserligen äfven
mellanformer mellan båda, men i de flesta fall bli dessa
afkomlingar ofruktsamma. Så är t. ex. fallet med
afkomlingen af häst och åsna, den s. k. mulåsnan. Dock känner
man fall, då äfven dylika bastarder äro lika fruktsamma
som föräldrarne, såsom t. ex. förhållandet är med bastarden
af hare och kanin, den s. k. leporiden. Genom fortsatt
rasbildning samt korsning af raserna har den snart sagt
oändliga mångfald af former uppstått, som t. ex. hundarne förete.

Hvad som här ofvan blifvit sagt om husdjurens
benägenhet att variera, gäller äfven om våra odlade växter,
och däri ligger hemligheten af trädgårdsmästarens konst
att frambringa alltmera förädlade trädgårdsalster. Äfven
här afser förädlingen vanligtvis blott en enda egenskap,
som man vill i hög grad uppdrifva. Hos fruktträd och
bärbuskar t. ex. fäster man uteslutande afseende vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:37:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ursprung/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free