Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föränderlighet i vildt tillstånd. Utvecklingsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke häller i naturtillståndet äro oföränderliga. Tvärt om,
benägenhet att variera återfinner man mycket ofta,
isynnerhet bland de mera utbredda och artrika släktena. Är
afvikelsen obetydlig eller genom talrika, i hvarandra
öfvergående mellanformer sammanbunden med en art, från
hvilken han leder sitt ursprung, så kallas han varietet. Om
nu af en eller annan anledning mellanformerna försvunne,
så skulle emellertid varieteten upphöjas till rangen af art.
Skilnaden mellan art och varietet är sålunda i själfva värket
mycket ringa, och användningen af det ena eller det andra
uttrycket är beroende af hvars och ens uppfattning af
olikheternas betydenhet. Den fullständiga godtyckligheten i
dessa termers användning är isynnerhet påfallande i fråga
om de större släktena, där olikheterna ofta äro så
obetydliga, att meningarne pläga vara mycket delade, huruvida
man har att göra med många, närstående arter eller några
få arter med många varieteter. Under sådana förhållanden
ligger den tanken nära tillhands, att alla arter en gång
varit varieteter, som genom mellanformernas utdöende
erhållit sin nuvarande rang. I själfva värket är denna
mening med sina följdsatser numera allmänt antagen under
namn af utvecklings- eller evolutionsläran. Enligt denna lära
härstammar hela såväl djur- som växtriket frän en enda eller
några få ursprungliga, enkla former.
Evolutionsläran framstäldes redan i början af detta
århundrade; men den vann ej då någon anklang, enär dess
upphofsman, fransmannen Lamarck, ej lyckades
tillfredsställande förklara, hvarför och på hvad sätt den antagna
utvecklingen från det lägre till det högre försiggår. Det
var först 1858, då den snillrike engelske naturforskaren
Darwin i vetenskapen införde begreppen "kampen för
tillvaron" och "det naturliga urvalet", som utvecklingsläran
framstäldes i en form, som kunde bestå inför den vetenskapliga
kritiken. Denna nya form af utvecklingsläran, som
vanligen kallas darwinismen, hade i början att uthärda
förbittrade angrepp från de mest olika håll. Hon har segerrikt
gått ur kampen, och flera framstående vetenskapsmän, som
i början uppträdde som hennes förklarade motståndare,
ändrade inom kort mening och öfvergingo till anhängare.
Det arbete, i hvilket Darwin framstälde sin lära, bär titeln:
"Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller de bäst
utrustade rasernas bestånd i kampen for tillvaron". Ingen bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
