Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 DEN LYCKLIGA ÅLDERN
så svårt att tala med varandra? Så fort det
gällde framtiden och deras inbördes förhållande
gingo de så här och famlade.
— Du menar att vi gå och nöta för mycket
på varandra som det nu är, sade Uni plötsligt
sakta.
Kristian nickade svagt.
Det gör mig så ont att du skall tro det du
nyss sade, Uni. Att jag inte menar det, då jag
säger att jag inte vill hindra dig att ha din
vilja. Jag menar det, Uni, vid gud! Hälst ville
jag att du inte alls skulle märka när jag har
något emot det. Du måste tro mig, Uni.
— Och det betyder inte så mycket heller, som
du kanske tror. Det är bara det — jag är
gammalmodig, jag har liksom målat upp för
mig vad jag menar med ett hem. Du har ju
sett far.
Men jag vill inte försöka tvinga in dig i för-
hållanden, som inte passa dig. Aldrig.
Och om jag reste ifrån staden litet, så tror
jag att det skulle bli lättare för oss båda. Du
kunde arbeta med ditt i fred. För du har rätt i
det — vi nöta för mycket på varandra.
Uni log blekt.
— Vi äro således överens — för en gångs
skull. A Kristian, jag skulle sa gärna vilja det,
SSSSJgTTT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
