Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 DEN LYCKLIGA ÅLDERN
den bara var ett flarn på en våg, som ett ögon-
blick skickade över foten på ett evigt ingenting.
Man skulle vara buddist, vet du vad.
Charlotte lutade sig över bålet:
— Kaffet är färdigt, åhoj!
Uni satt och frös och ville inte ha iskalla
apelsiner.
Nej, hon saknade visst sinne för naturen. Hon
hade varit litet med Charlotte i Nordmarken, de
hade också gjort fotvandringar om somrarna.
Vid sådana tillfällen var Charlotte en helt annan,
alltid i gott humör, aldrig trött, praktisk. Hon
ramlade tämligen ofta på skidåkningen, men hon
var genast uppe igen och gav sig utför vad det
så skulle vara, då Uni gruvade sig för en backe,
jämt låg och fäktade med stavarna och borrade
sig ner i snön, måste halas upp och alltid ha
hjälp med segelgarn. Det var egentligen för Kri-
stians skull hon gick på skidor, han ville det så
gärna.
Men annars med — om sommaren till exem-
pel. Hon såg nog att det var vackert, gräns-
löst vackert. Men ändå gick hon bara och läng-
tade efter att komma dit de skulle och när hon
väl var där — ja, då var det liksom ingenting
mer. Då hon sett det, kunde hon inte göra mer
med det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
