Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 DEN LYCKLIGA ÅLDERN
jag söka mitt spel efter vad de säga på ditt kon-
tor?
— Du vet mycket väl vad jag menar. Om
du anade med vilka slags ögon ett par hundra
karlar sågo på dig i går kväll och skola se på
dig var kväll i den pjäsen . ..
— Jag bryr mig inte om de där — karlarna!
— Jag är också en, sade Kristian sakta.
— Å, du skulle skämmas .. .
— Det kanske jag gör också. Men det hjäl-
per inte att skämmas, det ändrar inte saken.
— Nu tycker jag du använder fula vapen,
Kristian.
— Vapen? Kristian såg skarpt på henne.
De hade kommit till västra Åkers kyrka, gingo
ensamma fram och tillbaka vägen där.
— Du kan inte neka för att du hellre velat att
det skulle gått mindre bra i går.
— Tror du vad du nu säger?
Uni svarade ej.
— Jag var glad i går. Mer och mer, allt efter
som jag såg dig spela. Jag var glad för din skull
— att du vann. Ända till sista akten. Då skulle
jag ha önskat, när jag såg på ansiktena omkring
mig, att du segrat helt — med andra »vapen»,
som säger.
— Det är inte sant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
