Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o IV—V. 23 juni 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH HEMMA
Hvad var detta ställe nu för honom, hvad
betydde dess rikedom nu? Han skulle aldrig få
famna en älskad maka, aldrig få sluta en son
till sitt bröst.
Han bar fröet till den hemska sjukdomen
inom sig. Det onda fröet som en gång kunde
växa stort, föröda flera människolif, krossa de-
ras. lycka — — —,
Ville han vara med om att göra en god
älskad kvinna olycklig? Han hade lofvat att
gjuta solljus öfver hennes lefnadsväg, ville han
nu bryta det löftet?
Den gamle ligger blek, orörlig på sin bädd.
Det är den svåraste stunden i hans lif.
Solen bleknar, sjunker. Skuggorna växa.
Sommarnattens bleka ljus silar in genom det
öppna fönstret, når den gamles hand på täcket,
vidrör det gulbleka ansiktet på kudden.
Darrande ovana händer knäppas samman,
darrande ovana läppar hviska ljudlöst en bön.
Ändtligen kommer sonen. Det skär fadern i
hjärtat att se honom: glädjen är borta ur
hans ögon, ryggen tyckes böjd av en osynlig
börda.
»Far, — hon som jag älskar skall aldrig bli
min hustru. Och för hennes skull vill jag äf-
ven vårda därom att intet ogräs får skjuta sina
förgiftande rötter upp ur gårdens jord — —.»
»O, Bernhard, min son, min son!» hviskar
den gamle. » Välsignelse öfver dig, min son — —.»
(0 [am => an Tamm =D am =D a => Da = (ag =D a DT Gr = a Gr => Dr > a => Dam > 0]
GENOM LUFTEN FRÅN NEW-YORK TILL EUROPA.
Hydroplanet — framtidens säkraste samfärdsmedel öfver hafvet.
m trots flygskeppsteknikens utomordentliga
utveckling ännu ingen flugit öfver Atlantiska
oceanen, så ligger detta inte i brist på förmåga
därtill, utan i de krigiska förhållanden, som för till-
fället göra dylika utflykter mindre lämpliga. Åt-
minstone är detta den amerikanska flygaren och flyg-
skeppskonstruktören G. H. Curtiss” mening, hvilken
han uttalat för en medarbetare i Newyorkstidningen
World.
Curtiss, hvilken, som man vet, redan flera gånger
beredt sig på en flykt från Amerika till Europa, är
af den åsikt, att den första resan af detta slag visser-
ligen är en världshistorisk händelse men med våra nu-
varande medel alldeles intet underverk.
När freden är återställd och intresset för liknande
frågor åter blifvit lefvande, kommer en dag den för-
sta människan att resa genom luften öfver Atlantiska
oceanen. Den första flykten anordnas från Newyork.
Vägen tages öfver Newfoundland och Azorerna för
att i nödfall tillåta en tvåfaldig landning.
Den andra flykten kommer säkerligen att utföras
utan afbrott. Tekniken har hunnit långt nog, det
öfriga beror på flygarens skicklighet: "Och maskinerna
kunna med lätthet föra med sig allt som behöfs för
en dylik resa. Som förberedelse för den stora flyg-
ningen komma de härför byggda maskinerna först att
profvas genom vidsträckta flygningar från Newyork
längs kusten. När flygaren är i stånd att utan: an-
strängning flyga 750 mil, äro alla svårigheter öfver-
vunna.
Erfarenheten skall visa, anser Curtiss, att hydro-
planet är det snabbaste och säkraste samfärdsmedlet
öfver sjön. Det europeiska kriget har verkat en utom-
ordentlig stegring af flygskeppens motståndsduglig-
het och motorkraft. Man har lärt sig att i hög grad
utnyttja flygskeppets angrepps- och försvarsmöjlig-
het.
För Amerika fortsätter Curtiss, är detta af stör-
sta betydelse. Vi ha mycket för litet maskiner och
flygare. Hela vår kust borde vara försedd med ett
system af flygskeppsstationer. Det nyaste stora hyd-
roplanet kan våga sig långt ut på öppna hafvet, gå
ned på vattnet och, om så är nödvändigt, hålla ut där-
med hela dagar. Det skall också visa sig som det
enda medlet att bekämpa undervattensbåtarna. Tångt
viktigare än stegring af materialstyrkan och storleken
är för hydroplanet maskinkraftens utveckling. Den
apparat, på hvilken flygningen från Amerika till Eu-
ropa skall företagas, bör ha två 160 hästkrafters mo-
torer, alltså en motorstyrka af 320 hästkrafter.
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
