Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XI. 30 september 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTEB-OCH–E MMA
man nu ej vårdslösa denna tillgång, där den ännu
finnes. Framför allt bör ej den mindre jordbru-
karen eller trädgårdsmästaren göra det.
Askan användes tidigt på våren, då den ut-
strös öfver landet, eller "ock kan man gifva den
samtidigt med stallgödseln. Användningen blir
densamma i trädgården som på åkern. Mängden
får man rätta efter ifrågavarande växtslag; d.v.s.
de kalihungriga växterna erhålla mera, de andra
mindre. För öfrigt kan man jämväl under som-
marens lopp vid förekommande gräfning använda
af askan allt efter behof. ;
opono0o0na0o00OnRo0noO00000000000R0o0000000000000000000000000000600000200000000000000000000000000000000000000000860000000A0
HURU BÖR EN KAKELUGN ELDAS?
Några aktuella råd i dyra bränsletider.
tt hufvudvillkor för en effektiv eldning är
E framför allt, att brasan ej bringas att allt-
för fort brinna ut. Man bör tvärtom laga
så, att förbränningen blir möjligast långsam för
att därigenom underlätta det alstrande värmets
magasinering i kakelugnens tegelmassa. För att
nå detta mål bör den erforderliga luftmängden
noga regleras därigenom, att spjället ej öppnas
mera, än att nätt och jämt förhindras, att det ryker
in. Förbränningsluften bör därjämte ledas genom
bränslet, ej öfver detsamma. Detta ernås därige-
nom, att luckorna stängas ordentligt och därefter
de båda dragluckorna öppnas, så att luften genom
dessa ledes företrädesvis ned till brasans lägre del.
Detta underlättas i hög grad, om man bringar
veden på ett galler, placerat framtill, så att ett
tomrum uppstår mellan eldstadens botten och
veden.
Lämnar man, som så ofta sker, luckorna vid-
öppna med spjället fullt utdraget, så rusa därige-
nom stora mängder luft in i eldstaden ofvanför
veden utan att göra tjänst vid värmealstringen.
Denna kalla. luft kyler i hög grad af kanalväggar-
na i tegel och hindrar sålunda värmets magasine-
ring. Därtill kommer, att förbränningen 1 brasans
lägre delar ofta blir tämligen ofullständig, så att
halfbrända rester återstå, sedan det mesta brunnit
ut. Dessa hindra en från att stänga spjället i rät-
tan tid och få vanligen ligga och halfbrinna, tills
det anses möjligt att skjuta spjället. Under
tiden rusar den kalla rumsluften af det starka
draget ut genom kakelugnen och tar därvid
med sig stora mängder af »värmeenheter» från
kaklet.
Skulle en dylik brand komma att ligga kvar,
är .det enklast att maka fram den till draghålen i
luckorna som därefter stängas. Tuften rusar där-
vid in genom draghålen och förbränner på ganska
kort tid. branden, hvarefter eldningen kan afslutas
genom spjällets stängande.
Mvycket värme förloras, om kakelugnen är brist-
fällig, Särskilt böra alla springor mellan kakelste-
narna noga tillslutas, emedan annars kall luft su-
ges in i rökkanalerna genom dessa springor och
sålunda kyler af dessa på ett särdeles skadligt sätt.
Äfven torde det vara skäl att emellanåt och oftare,
än som vanligen sker, låta sota rökkanalerna. Det
sot, som afsätter sig i dessa är nämligen en mycket
dålig värmeledare, d. v. s. det hindrar högeligen
värmet från att passera in i teglet:
Att man bör till eldning söka anskaffa så torrt
bränsle som möjligt säger sig själft.
Är veden rå, är det ej endast svårt att få bra-
san att »taga sig», utan en hel del värme förbru-
kas till det öfverflödiga vattnets fördunstning utan
allt gagn.
Vår gamla välkända kakelugn är på det hela
taget en mycket effektiv värmeapparat, men den
fordrar dock en någorlunda rationell behandling,
som tyvärr allt för sällan kommer den till del från
våra jungfrurs och fruars sida. En välskött brasa
höjer luftens temperatur åtskilliga grader mera,
än om brasan lämnas att sköta sig själf och det till
på köpet i en dålig, utbränd, sprucken och osotad
kakelugn. De enormt stegrade lefnadskostnader-
nå böra mana enhvar att iakttaga största spar-
samhet, sålunda äfven i fråga om våra bostäders
uppvärmning.
(QR => ap | Ger 3 BO GE >> ED)
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
