Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord af den svenske utgifvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturvetenskaperna, som hädanefter nästan uteslutande
togo hela hans lif i anspråk. Helt oväntadt fick han
1827 anställning som lärare i Weida i Sachsen-Weimar
och tillbragte i denna för dess natursköna läge
hekanta lilla stad nära tre år, hvilka han sjelf
alltid räknade bland de angenämaste och lärorikaste
i sitt lif.
Redan vid 24 års ålder utnämndes han 1830 till
professor i naturalhistoria vid den berömda
forst- och landtbruksakademien i Tharand, som
till direktor hade den namnkunnige Heinrich Cotta.
Befattningen i Tharand innehade han oafbrutet
till det politiskt märkliga året 1848, då han af
valkretsen Pirna utsågs till deputerad i den tyska
lagstiftande nationalförsamlingen i Frankfurt, der
han genast slöt sig till venstern. Vid parlamentets
upprättande i Stuttgart tog Rossmässler ifrig del i
dess förhandlingar ända tills detsamma den 18 Juni
1849 sprängdes med militärstyrka. Vid återkomsten
till Tharand möttes han af suspension från sin tjenst
samt anklagelse för högförräderi i anledning af sitt
deltagande i Stuttgarter-besluten. Ehuru han vid den
nu följande rättegången frikändes i alla instanserna,
måste han likväl lemna sin lärareplats och sattes på
indragningsstat med knappt halfva lönen i behåll.
Från denna tid nedslog han sina bopålar i
fadernestaden Leipzig och egnade hela sin återstående
lefnad dels åt vetenskapliga arbeten dels och
förnämligast åt sitt sjelfvalda kall att söka inverka
bildande och förädlande på folket, att blifva dess
lärare både genom muntliga föredrag och i skrift. I
sådan afsigt höll han en mängd naturvetenskapliga
föredrag i Frankfurt a. M., Mainz, Stuttgart,
Halberstadt, Magdeburg och flere andra städer.
Bland hans vetenskapliga, till stor del redan före
denna tid utgifna arbeten, må, utom det ofvan nämnda
för alla konkyliologer väl bekanta verket, exempelvis
nämnas: "Forst-Insekten" (1834); "Das wichtigste
vom innern Bau und Leben der Gewächse" (1843);
"Anleitung zum Studium der Thier- u. Pflanzenwelt"
(1846-56); "Versuch einer anatom. Charakteristik
des Holzkörpers der wichtigeren deutschen Bäume
u. Sträucher" (1847). Ehuru värderika en del af
dessa arbeten än äro, så hafva likväl icke de så
mycket grundat hans ryktbarhet, som hans högst
talrika i sednare år utgifna populära skrifter,
bland hvilka vi endast vilja anföra följande: "Der
Mensch im Spiegel der Natur" (1850-55); "Flora im
Winterkleide" (1854); "Reiseerinnerungen aus Spanien"
(1854; 2:dra uppl. 1857); "Die vierJahres-zeiten"
(1855, 56); "Die Geschichte der Erde" (1856; 2:dra
uppl. 1863); "Das Wasser" (1860); "Der Wald" (1862);
"Die Thiere des Waldes" (gemensamt med A. E. Brehm
1863-67), hvilka alla mottogos med stort bifall icke
allenast af allmänheten, utan ock af kritiken. Utom
dess utgaf han 1852 jemte Dr Ule och Dr C. Muller en
naturvetenskaplig tidskrift för folket under titel
"die Natur", samt 1859-1866 ensam den ofvannämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
