Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byn bland bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,\» -t V f/. *..» < .V- , »
’ .’__f’ ’
^fe>-’ - >
22
mig med naturallristoriens studium blott i ändamål
att gifva mina bilder större sanning. Här nere hafva
menniskorna, åtminstone de tre, öppna ögon. Tro mig,
herr geheimeråd, det finnes många, som med öppna ögon
likväl icke se allt, hvad de borde se, för att rätt
fullgöra sitt kall.»
«Nu talade ni ett sannt ord», inföll geheimerådet
skrattande, «men ni torde icke hafva tänkt på den
tillämpning deraf, som just faller mig in.»
«Jag tänker icke på det, som ni syftar på, ty jag
menar oss målare, särdeles oss landskapsmålare. Ni
ser», tillade Rein-hard efter ett litet uppehåll
leende, «att min fältstol redan är stoppad med (Jet
af eder rekommenderade tålamodet.» -
Inne vid frukosten fortsatte de ännu länge detta
samtal och företogo sedan en liten spatsergång i
afvaktan på utställningens öppnande, som skulle ega
rum efter morgonbönen.
Då de återvände, kom föregående aftonens talare dem
till mötes ur värdshuset, der han hade infunnit sig,
för att afhemta dem. Den enarmade åtföljde honom och
presenterades nu såsom herr Muller.
«J kunnen icke tro, mina herrar», sade geheimerådet
efter de*n första, å ömse sidor lika hjertliga
och okonstlade helsnin-gen, «huru nyfikna vi äro -
så framt icke detta ord är opassande i afseende på
hvad som väntar oss - att få se och höra det, som
nu redan, innan vi hafva fått annat än antydningar,
väcker hela vår beundran.»
«Jag tror det nog», svarade herr Krauss, jernverkets
egare; ccty särdeles för storstadsbor från
Nordtyskland, hvilket jag efter dialekten anser
herrarne vara, torde det vara en högst ovanlig
företeelse att i en liten by bland bergen finna en
utpreglad naturvetenskapskult, ty en sådan skolen
J här finna. Ja, jag tillstår, att jag mångengång
frågar mig sjelf, huru det väl va-.rit möjligt, att
bland oss blott helt få förblifvit oberörda deraf.»
De fyra männen gingo två och två efter hvarandra,
så att Eeinhard och Muller kommo några steg bakom de
begge andra. Geheimerådet vände sig om och sade till
Muller:
«På grund af ett yttrande, som värdshusvärden hade,
får jag väl antaga, att ni utsått och vårdat fröet
till denna kult.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
