Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägen till anden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
.
den vänlige föraren med ^tt ironiskt teende ’en af
sina salonger’, ett stort och mörkt vindsrum, som från
golf till tak var uppfyldt med stora säckar. Flere
äldre och yngre qvinnor med dammiga kläder och håret
ombundet med en duk voro sysselsatta att urpacka
några säckar. Den af dam och dunster fylda luften var
foga inbjudande att inandas. Här lågo kännetecknen
på bitter fattigdom i otrolig mängd, och qvinnorna,
som handterade desamma, passade genom sitt yttre till
den bedröfliga taflan.
Regina stannade likasom bunden af en förtrollning
några steg ifrån dörren och stirrade inåt
rummet. Genom ett af säc-karne halft förstängdt
fönster föll en solstråle på hennes prydliga
drägt, hvarigenom hon framstod som en bild af
den skarpaste motsats till omgifningen. Ehuru
hennes man i början sjelf blef förbluffad af dessa
lumpförråd, som öfverstege hans egen förväntan,
måste han likväl skratta, när han såg sin Regina stå
som förstenad. Men hon skrattade, icke med, utan,
såsnart hennes första häpnad gått öfver, torkade hon
en tår-ur sitt öga» Hennes känsliga hjerta tänkte på
alla de beklagansvärda, hvilkas nakenhet kanske helt
nyligen varit dold af dessa lumpor. Hon kände på en
gång huru stort eländet kan blifva, samt äfven huru
storartade dess bidrag äro till en af de vigtigaste
fabrikationsgrenar.
Herr Stein, som var en bildad och finkänslig man,
förstod lätt, hennes känslor, men sökte gifva dem en
gladare rigtning, i det han sade:
«Ja, det är sannt; här är ett slags kyrkogård,
der lumporna från alla delar af Tyskland hvila lika
fredligt bredvid hvarandra, som våra ben också en gång
skola det. Men dem bidar en glad uppståndelse i nytt
ljus. Jag är den Sankt Peter, som med ångmaskinens
basun åter uppväcker dem och renar dem från alla deras
brister, så att de rentvagna från hvarje fel såsom
ljusa andar draga in i literaturens himmelrike.»
«Men, min Gud, hvilka massor!» utropade Regina,
såsnart hon återfått talförmågan.
«ih, det är icke mycket! Ni ser här blott ett af
våra fyra lumpmagazin. Ni borde engång komma hit vid
nyårstiden, då vi ännu hafva vinterförråden temligen
i behåll. Då kan jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
