Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gräsets skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Låtom oss nu litet närmare betrakta gräsens enkla,
an* språkslösa familj.
fiedan skalden ställer sedan långliga tider det
svaga gräset, ehuru han kanske aldrig noga betraktat
ett sådant, som en motsats mot eken. Skilnaden är,
onekligen betydlig, men ingalunda af så groft slag,
som man vanligen tänker sig. Om man dervid blott
fäster afseende vid massa och storlek, så skalle man
lika gerna kunna välja den jettestora almen och den
spensliga brännässlan till kontraster, hvilka likväl
tillhöra tvenne hvarandra så närstående växtfamiljer,
att dessa varit ansedda för en enda familj.
Men gräset, det äkta gräset, bildar i byggnad och
utvecklingsgång en motsats mot eken, likasom mot
alla våra träd och flertalet af våra öfriga växter,
till skilnad från hvilka gräsen och de växter, som
till byggnaden med dem öfverensstämma, utgöra den
ena af de högre växternas tvenne hufvudgrupper (eller
s. k. provinser). Af de ungefår 130 skandinaviska och
omkring 150 tyska gräsarterna finnes icke en enda,
som har flerårigt strå; intet gräs har andra slags
blad, än de allmänt bekanta smala gräsbladen; intet
har en annan slags blomma, än den af anspråkslösa
fjäll bildade. De utgöra alla en trofast förenad hop
af broderliga kamrater, af hvilka ingen förhäfver sig
öfver den andre. Ja, kamrater eller sällskapsbröder
äro de; deras sällskaplighet har i språket skapat
begreppet äng, likasom de med hvarandra sällskapande
träden hafva föranledt begreppet skog. Endast
få. grässlag föredraga ett ensligt lif. Icke är det
landt-manflens ängskötsel, som först påtvingar dem
sällskaplighet. De gräs, som växa i skogen, stå ju
äfven de nästan utan undantag lika gerna tillhopa i
täta skaror, såsom t. ex. fallet är med Hässlebrodden,
Milium effusum. Eåg, hvete, korn och hafr#, dessa
hedersledamöter bland våra gräs, tvinga vi likväl
tillsamman* och vi vredgas, om andra växter tränga sig
in i sällskapet: ja Lostan, Dårrepet och Qvickroten,
som sjelfva äro gräs, blifva företrädesvis föremål
för vår ovilja, om de af slägtkärlek^ insmyga sig,
den första i våra rågåkrar, den andra bland hafren,
och qvickroten allestädes.
Tufvor känna vi äfven hufvudsakligen endast genom
gräsen (och halfgräsen). De skulle icke kunna bilda
sådana, om
Rossmässler.
"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
