Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gräsets skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
icke de flesta gräs hade mångåriga rotstockar, och
dessa genom ärliga sidoskott snart ryckte tätt intill
hvarandra och såmedelst bildade en sluten grässvdl
Vi veta, att gräsens rot utgöres af en knippa fina
rottrådar, från hvilken regel endast få undantag
gifvas. Bladen och det merendels ihåliga strået,
det sednare en blott gräsen tillkommande benämning på
stjelken, som vetenskapen upptagit ur hvardagsspråket,
- känna vi. Hos bladen urskilja vi det egentliga
bladet eller bladskifvan samt bladslidan. Den sednare
omsluter strået eller, om hon tillhör ett rotblad,
ett följande, litet högre upp på strået sittande
blad. Hos många gräsarter, t. ex. hos den bekanta
Ängkaflen, Alo-pecurus pratensis, är bladslidan ofta
något uppblåst vidgad och är då lätt att urskilja från
det smala strået, som hon omgifver. Ledknutarne på
strået äro alltid utgångspunkter för hvar sitt blad,
så att mellan tvenne ledknutar aldrig^ mer än ett
blad befinner sig. Vid bladskidans gräns mot slidan
finnes merendels ett tydligt, tunnt och genomskinligt,
färglöst och hinnaktigt bihang, bladsnärpet, hvilket,
så oansenligt det ser ut och är, likväl icke sällan
väsendtligt bidrager till särskiljande af i öfrigt
mycket närbeslägtade gräsarter.
Hos gräsbladet, äfven om det såsom hos bladvassen
skulle vara ända till tumsbredt, iakttaga vi lätt, att
det endast har rätliniga och tätt bredvid hvarandra
jemnlöpande strimmor eller ådror, men intet ådernät,
såsom bladen hos våra löfträd och så jnånga andra
växter annars ega. Detta är ett icke oväsendtligt,
om också icke undantag saknande, kännetecken på den
af de två stora, redan ofvan antydda hufvudgrupperna
bland högre växter, till hvilken gräsen höra.
Men helt egendomligt inrättad är gräsblomman till
sin byggnad; hon är enkel och osmyckad och så mycket
mera för-ijenk af vårt intresse, som det ändock i
henne råder så mycken mån|fald och omvexling, att
samtliga grässlägten kunna skiljas från hvarandra på
förhållandena i blomman.
Redan de särskilda blommornas anordning i ett enkelt
eller sammansatt ax eller i en axlik eller en utbredd
vippa medför stor omvexling i gräsens utseende. Båg,
hvete, korn och qvick-rot äro allmänt bekanta exempel
på gräs med ett ax; hafren visar oss, huru en vippa
ser ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
