Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Veden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
På denna kunna vi, utan att se veden, lätt afgöra,
om det är hård eller lös ved, som klyfves.
Om vi betrakta sågsnittet på ett vedträd eller
ännu heldre på en trädstam, märka vi en mängd
hvarandra mer och mindre .tätt omslutande ringar af
ornvexlande ljus och gulbrun färg, vid hvilka det,
likasom i många andra fall, bekräftar sig, att det
praktiska lifvets insigt gått före vetenskapens;
ty arbetarens uttryck ’årsringar’, ’finårig’,
’grofårig’ äro äldre än vetenskapens rön, att dessa
ringar angifva trädstammens ålder, räknad i år.
Det torde for de fleste af mina läsare vara lätt nog,
att förskaffa sig e^ ekqvist af samma tjocklek, som
den med a betecknade ringen i vårt träsnitts midt
angifver. Vi skära eller såga sedan af den på tvären
och tälja med en rigtigt hvass knif genomskärningsytan
så slät som möjligt. Med en lupp se vi då tvärsnittet
sådant som fig. l, om vi också måhända skulle finna
några flere eller färre årsringar än på figuren, ty
af två lika grofva qvistar kan den ena hafva flere,
den andra färre dylika ringar, allt efter den mer
eller mindre rikliga näring, som kommit dem till
del. I god jordmån kan ett träd af sex års ålder vara
så kraftigt, som ett tjuguårigt i dålig, således vid
lika tjocklek det förra räkna sex, det sednare tjugu
årsringar. *
På vår qvist af ek urskilja vi i första hand
tre inifrån utåt på hvarandra följande lager,
nämligen i midten märgen (som hos alla arter af
ekslägtet i tvärsnitt är stjernfonnig), derefter
veden och ytterst barken (fig. 1). Vanligen är hos
andra trädslag märgen rund. Veden befinner sig
således mellan märg och bart, och skiljer begge
/rån hvarandra. Emedan det innersta, först bildade
vedlagret alltid sluter sig tätt intill märgen, så
se vi det ock på vår ekqvist antaga samma form som
denne. Men i de senare tillväxta vedlagren blifver
märgens stjernform allt mer utplånad och utjemnad;
derför har redan en ek, som blott är fingertjock,
fullkomligt förlorat stammens ursprungliga anlag att
i genomskärning vara stjernformig, den har redan nu
en trind eller cylindrisk stam.
Låtom oss nu å fig. l betrakta veden ensam. I
denna finna vi på olika stora afstånd 7, hvarandra
omslutande (koncentriska) ringar, af hvilka de
innersta och minsta ännu rätta sig mycket efter
märgens form, den yttersta åter bildar gräns-
Rossmässler.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
