Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växa stenarne?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
nödvändiga ämnena kunna upptagas i kroppen,
och för det andra förmåga att efterhand göra
dessa ämnen, som förut äro olika med kroppens
förutvarande beståndsdelar, lika dessa, att
assimilera dem, hvartill behöfvas särskilda organ,
matsmältningsorgan.
Detta de lefvande varelsernas växande benämner man
med ett latinskt ord, som likväl ljuder temligen
barbariskt, intus-susception, eller på vårt språk:
inifrån upptagning, emedan kroppen i viss mening
växer inifrån utåt och genom upptagande i sig af
sådana ämnen, som förut äro olikartade med kroppen,
som upptager dem.
Något härmed jemförligt växande hafva stenarne
icke. De upptaga inga främmande ämnen i sitt inre,
för att derigenom blifva större. Det felar dem
härtill ett grundvilkor: de äro icke några så
afslutade, sjelfständiga varelser, som djureri och
växterna, hvilkas växande äfven beror derpå, att
tillökningen i deras massa försiggår efter en viss
plan, alldenstund djur- eller växtartens särskilda
gestalt bibehålles. En skalbagge, en fogel, en hund,
och, ehuru på ett egendomligt inskränkt sätt, äfven
en rosenbuske, en ek, äro i sig afslutade kroppar,
från hvilka vi icke kunna borttaga en lem, utan
att stympa dem, men till hvilka icke heller något
vidare, t. ex. till en hund ett femte ben, kan tänkas
tillagat.
Men äro då i en åker de små stenarne bredvid de stora
att anse ungefär som ungar och de stora som gamla,
fullväxta stenar? Visst icke. Vi veta, att de alla
samtligen icke äro något annat, än stycken af större
och allt större stenar, block, klippor och berg. Om
vi slå sönder en stor sandsten i tre stycken, så
äro dessa stycken, om också till storleken mindre än
det hela var, likväl till alla egenskaper detsamma
som detta. Vi hafva icke slagit ihjäl stenen, ja vi
kunna icke ens säga, att vi genom den stora stenens
styckande i tre smärre hafva tagit något väsentligt
från honom.
Ett gammalt ihåligt pilträd kunna vi emellertid äfven
behandla på ett likartadt sätt. Om vi upptaga det ur
jorden och sedan på längden klyfva det i tre delar,
så att hvarje tredjedel upptill har qvar litet
af kronan och nedtill litet af roten, så kunna vi
åter plantera alla tre på afstånd från hvarandra,
och de skola säkert fortfara att växa, ja kanske,
om det vill sig väl,
Rossmässler.
l U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
