Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växa stenarne?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
åter utbildas till trinda stammar. I förbigående
må här nämnas, att begreppet individ icke är så*
skarpt utpregladt hos de trädartade och andra växter,
som hos de högre djuren; en hund t. ex. kunna vi icke
stycka sönder i tre delar, som lefva och växa vidare.
Ingen lär väl tro, att de ofvan omnämnda tre
stenstyckena skola växa, om vi gräfva ned dem i
åkern. Tvärtom, de blifva genom den evigt på dem
gnagande förvittringen allt mindre och mindre.
Således finnes det väl i stenriket öfverhufvud
alldeles intet växande? Jo, det finnes ett, men det
är, åtminstone för en uppfattning af hvad som till
det -yttre visar sig, annorlunda beskaffadt, än hos
djur och växter.
Alla känna vi till kristallerna, dessa regelbundet
gestaltade, ofta glaslikt genomskinliga, kantiga
och hörniga, af platta ytor begränsade kroppar
ur mineralriket. Mest bekanta äro de sköna,
sexsidiga, tillspetsade bergkristallerna. Men
äfven kristaller af koksalt, alun, Salpeter,
kandisocker äro kristaller i samma mening, som
bergkristallen; deras lättlöslighet gör deri intet
hinder; ja, de prydliga rimfrostbildningarne,
isblommorna på fönsterrutorna äro intet annat,
än vattenkristaller. Hos de sistnämnda kunna vi
lätt iakttaga, att de växa. Men enligt språkbruket
kalla vi det heldre anskjuta, än växa. I detta ord
ligger åter ett ganska ögonskenligt bevis derpå,
hvilken skarp tänkare språkbruket är. Om vi genom
ett långt puströr med kraft skjuta en mjuk lerkula
mot en vägg, så se YI henne icke förrän hon visar
sig på väggen; hon rörde sig så hastigt framåt, att
vi icke kunde varseblifva hennes rörelse dit. Något
rätt likartadt är det med kristallisationen, eller
kristallernas uppväxande. Om vi befria en fläck på en
frusen fönsterruta från dess isöfverdrag, så få vi
rätt snart se nya isblommor anskjuta från fläckens
kant mot dess midt. Vi se dem nu framstå på glaset,
men sjelfva deras anländande dit ur det tillgränsande
luftlagret, af hvars vattengas isblommorna uppkomma,
Se vi icke. Alldeles så var det ju ock med lerkulan.
Samma sak Totfma vi finna med tillhjelp af en mättad
koksaltlösning. Hälla vi en droppe deraf på en liten
glasskifva och uppvärma denna öfver en spritlamplåga,
så se vi, i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
