Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgård, park och skog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
niska trädgården i hittills varande, uteslutande
mening, kan nedstiga till folkets smak och
uppfattningssätt, blomsterträdgården kan taga ett
steg uppåt mot den vetenskapliga uppfattningen af
växtverlden. Begge dessa steg hafva här och der
blifvit gjorda åtminstone på försök; men, så vidt
jag vet, har man ännu icke kommit längre än till
försök. Det för korthetens skull, men i sjelfva
verket tvärtemot min uppfatfning af folkets anspråk
på vetenskapen, här så kallade nedstigandet har
isynnerhet föranledt professor Göppert i Breslau att i
ordets högsta mening inlägga stora förtjenster. Härom
vittnar universitetsträdgården i Breslau. Göppert har
redan 1857 i en särskild skrift utförligt beskrifvit
den botaniska trädgården i Breslau och derigenom
. visat huru från den sidan det ofvannämnda första
steget bör tagas. Han bildar en glädjande motsats
mot de styresmän för botaniska trädgårdar, hvilka
allrahelst skulle vilja helt och hållet bannlysa
’publiken1 "ur desamma.
Emellertid är det icke så mycket detta nedstigande,
som icke mer det lika vigtiga uppstigandet, som hörer
hit.
Trogen min föresats att söka bidraga att för
de nyligen inrättade Humboldt-föreningarne *
göra deras uppgift tydlig, vill jag i förbigående
nämna, att vi här ånyo finna ett utmärkt godt och
bokstafligen vackert tillfälle till verksamhet föl*
dessa föreningar, nämligen att skapande och förädlande
ingripa i trädgårdskonsten. Dem anstår den uppgift,
eller åtminstone den på naturvetenskap grundade
delen af den uppgift, som särskilda sig så kallande
’försköningsföreningar’ i några städer så berömvärdt
hafva för sig uppstält.
Likasom Grekernas och Romarnes bildning och
åskådningssätt samt deras på det monumentala,
på det smakförädlande rigtade byggnadsstil stodo
med hvarandra "i innerligaste samband, så tyckes
det äfven vara rentaf nödvändigt att åtminstone
bringa vår trädgårdssmak i öfverensfämmelse med
tidsrigtningen, som dagligen alltmera vänder sig åt
naturkunskapen. Och så mycket mer påkalladt synes
detta vara, som vårt instängda kammarlif och vårt
klimat i så hög grad hänvisa till det praktiskt
ändamålsenliga, och redan derför ett smakbildande
inflytande af vår byggnadskonst nästan blifver en
omöjlighet.
* Om dessa föreningar mera längre fram i »Humboldts
minne.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
