Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgård, park och skog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Om vi nu frånskilja de uteslutande för gagnelig
afkastning afsedda frukt- och köksträdgårdarne och
äfven lemna ur sigte de små gårdstäpporna - dessa
undangömda tillflygtsställen från kammarens och
verkstadens brist på utrymme -, så återstå likväl
för vår närvarande betraktelse skolträdgårdarna,
de offentliga trädgårdarne och promenadplatserna
samt större privata trädgårdar, ty dessa sistnämndas
egare äro i allmänhet ganska tillgängliga för ett
förståndigt råd.
Hvilken af mina läsare, såframt de hittills hafva
följt mig med något intresse, är det väl, som icke
nu märker, att här ett vidsträckt falt för nyttig
sträfvan öppnar sig för våra blickar; hvem borde icke
nu med förundran och blygsel deröfver känna, att ordet
skolträdgård ännu nästan blott är ett tomt käril? Ty
jag vill anse alla mina läsare och läsarinnor för just
sådana ’entusiaster’, som nyligen en kritiker, i fråga
om min bok ’den naturhistoriska undervisningen’, med
en omisskänlig anstrykning af klander kallade mig.
Jag hyser icke ett ögonblicks betänkande att förklara
ett allmänt upphjelpande af skolträdgårdarne för en
vigtig vår tids uppgift, och ehuruväl ett tidigare
upprop i detta syfte förblifvit utan resultat, så
modfåller mig detta icke, utan jag finner snarare
en nära till hands liggande förklaring deruti,
att man är böjd att i sådana fall tro sig sjelf för
litet. Isynnerhet betviflar jag icke, att äfven utan
min uppmaning denna fråga skall sjelfmant göra sig
gällande inom Humboldtföreningarne.
Det gifves likväl knappt en påtagligare sanning än
den, att allmän brist på skolträdgårdar utgör en
oförlåtlig lucka i folkskolans bildningsmedel.
Växtriket är den kraftigaste förmedlaren mellan
mennisko-vännen, som erbjuder bildning, och folket,
som behöfver bildning; men mellan båda dessa råder
tyvärr alltför ofta intet välgörande samband. I
det samma, som vi i trädgården, från skolträdgården
till de offentliga promenadernas trädplanteringar,
framställa växterna för folket och således kunna
bespara detta mödan att gå bort till dem, hvilken möda
redan kräfver ett beslut, äro vi vissa om framgång.
Att vidare orda om nyttan af skolträdgårdar, skulle
nästan vara att säga en platthet och att förolämpa
mina läsare. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
