Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - För de små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ " ’ v ’.’’.’’ . -’’’ -v" .’’
"A ’n *’" ?"2>v
304
efter ett regn vid varin väderlek snart åter blifva
torra. Här erinra vi oss nu åter den nyss omnämnda
värma kakelugnen, som fick hjelpa oss att bortjaga
vattnet ur en våt handduk.
Således tyckes vännet hafva något inflytande på
torkningen. Det är också i sjelfva verket värmet,
som drifter bort vattnet. Detta kunnen J tydligast
se, om J stänken några droppar vatten på den
varma spiselhällen eller på ett af solen rigtigt
genom-värmdt trädgårdsbord. Då kunnen J rent af se på,
huru de försvinna.
Men hvad gör då värmet åt vattnet? Tillintetgör
det detsamma, så att det sedan alldeles icke längre
finnes?
Vi hafva redan förut hört, att detta icke är fallet,
utan att vattnet endast antager en annan form. Det
som en gång finnes till på jorden - läggen det vid
detta tillfälle på minnet - det kan aldrig försvinna,
ingenting på jorden kan gå förloradt, det kan blott
förändra sin form och sin vistelseort.
Värmet är nu det, som tvingar vattnet att antaga en
annan form, och det så mycket fortare, ju starkare
värmet är, men desto långsammare, ju svagare detsamma
är. J kunnen se detta på en panna, hvari vatten
bringas till kokning. Får hon stå länge öfver elden,
så säger man att vattnet har kokat in, d. v. s. det
har förminskats. En del af vattnet har således
begifvit sig upp och bort i den nya andra formen,
som vi nu skola lära känna.
Men det är egentligen två slags former eller
gestalter, hvari vattnet flyr bort, en synlig och
en osynlig. Den förra kännen J alla, och hafven
ofta hört och sjelf sagt namnet på den, men
vanligen origtigt. Man säger nämligen: den heta
soppan, det heta theet röker. Men just detta är
origtigt. Brinnande ved röker, het soppa och hett the
ångar. Om J hållen handen öfver den ångande soppan,
så blifver handen våt, men får icke någon lukt; men
om J hållen handen i rök, så blifver hon icke våt,
utan sotig, och får den bekanta röklukten. Rök och
ånga äro således två ganska olika ting. Rök kommer
alltid från en brinnande kropp, och ångan är just
den synliga af de två formerna, i hvilka vattnat
förvandlas af värmet.
Allt, hvad jag nu sagt er om vatten, om torkning, om
ånga och rök, är er redan förut bekant. Edra sinnen
hafva lärt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
