Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - För de små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^p^?pq|T3^
J
Å*V#>..;’,.Js ; ;.. *l«"*\~->..£,^$1’’*
’"’-’’ .’ *****<’", :*’"’"’ , ,’*f< T. .’;*’»’
..’ ’*’-’ r* . ’
305
er detta, det är, J hafren sett, känt och luktat
dem. Men nu kommer just det, som uppmärksamma
menniskors eftertanke -och vidare undersökning har
tillagt,, och som skolan skall lära er.
Värmet, som genom eldningen har uppkommit i vattnet
och gjort detta hett, drifver vattnet att uppstiga
i moln af ånga; .vätskan blifver således förvandlad
till en nästan luft-artad form.
Men denna form, ångformen, kan vattnet icke länge
bibehålla, ty vi se, att de ur en ångande panna
uppstigande vattenångorna snart försvinna, och om
vi i ett tillstängdt rum låta en stor panna full af
vatten alldeles koka in, d. v. s. hela vattenmassan
i ångform öfvergå till luften i rummet, så blifver
rummet likväl icke alldeles uppfyldt af ångmoln,
och få minuter efter det sista vattnets ångbildning
synes luften i rummet åter alfdeles klar.
Hvart har då ångan tagit vägen?
Hela den till ånga förvandlade vattenmassan är ännu
qvar i luften i rummet, men nu i osynlig form; den
har ännu finare fördelat sig, hvaremot ångan så att
säga är en gröfre fördelning af vatten.
Det. har nu antagit en verkligt luftartad form,
som vi kalla vattengas.
Lika lätt, som vi genom värme kunna förvandla vatten
till ånga och vattengas, kunna vi genom köld tvinga
det att åter antaga sin vanliga flytande form.
Om vi utifrån det kalla köket taga in tallrikar eller
glas, som således också äro kalla, i det med osynlig
vattengas upp-fylda rummet - huru går det då med
dem? Detta hafven J alla redan ofta sett: de imma,
eller såsom man äfven kallar det: de anlöpa, de beslå
sig, de blifva dunkla; inom en liten stund äro de helt
våta, ehuru de voro alldeles torra, då de inburos, <
Hvarifrån kommer då vattnet, som nu gör glasen och
tallrikarne våta?
Det är det vattnet, som förut var i pannan och nu
såsom vattengas finnes i rummets luft.
Beiänken blott, den lilla mängd vatten*, som fick
rum i pannan, uppfyller nu hela rummet. Det måste
således hafva
Rossmässler.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
