- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
314

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre för en

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

314

med våld framåt och såg sig redan omkring efter
träden, som de skalle undersöka. Ehuru ogift var
hennes ledsagare en barnvän af bästa slag och gladde
sig redan på förhand åt Gretas ansigtsuttryck, då
hon pröfvande och Jemförande skulle rigta blicken
på träden. De nödgades tränga långt in i den i
landskapssmak anlagda trädgården, utan att få ’se
annat än kala löfträd. Ändtligen kommo de till en
stor ständigt grön buske med jemförelsevis tjocka,
bågformigt uppböjda grenar. Greta styrde snörrätt
fram emot den och blef under tystnad, men på-tagligen
med ett uttryck af spändaste uppmärksamhet stående
framför busken. Alla väntade, att Greta skulle äppna
sin språklåda, hvilket icke kunde slå fel. Sedan hon
länge nog med uppmärksamhet hade betraktat busken
och formen på dess barr, såg hon upp på sin lärare
och frågade i nästan förtretad ton:

«Men hvad är då detta?»

«Åh, det är kanske en vanlig gran?»

«Nej», svarade hon, «en gran är det icke. Doktorns
bredvid oss hade en sådan till julgran. Då jag i
morgse visade min nya docka för Lena, såg jag den. Jag
tog med mig hem en liten qvist deraf och jemförde noga
barren med afbildningen. Granen har nog så spetsiga
barr som denna buske, men de äro icke plattryckta, och
det äro de här. För den skull kunde det således ganska
bra vara en silfvergran, men då skulle åter barren
vara tvåspetsiga. Men de här äro blott enspetsiga.»

«Nå, kunde det då kanske vara en tall?» frågade fadern
litet retsamt.

«Men^ pappa!» utropade det älskliga barnet i tonen
af en låtsad förebråelse, «huru kan du ens säga
något sådant? Tallen har ju alltid barren två och
två tillsamman, och här sitta de ju. enstaka. Nej,
en tall är det icke, en gran är det icke, och icke
heller en silfvergran. Således hvad är det? Kära,
kära, säg för mig!»

«Jag vill säga dig det», svarade den tillfrågade, «om
du först säger mig, med hvilket af de tre trädslagen
denna buske har största likheten.»

Sedan hon litet besinnat sig, svarade Greta: «Med
silfrer-* granen, för de breda och mörkgröna barrens
skull; men barren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:39:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free