Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’.">:";..-’:’. >.-;". ;v s- -’-..’ :v^;v ..:/; Vf^
’ " "’.’’ - ’
’. -
> 315
här äro deri olika, att de på undersidan icke äro
så hvitaktiga, utan mer gulgröna, och att de blott
hafva en enkel spets.»
«Bätt! min kära lilla Greta, och nu skall du äfven få
höra namnet. Det är en Idegranbuske, och du har just
ganska bra angifvit de huvudkännetecken, genom hvilka
man lätt kan skilja idegranen från silfvergranen.»
Greta medtog en liten qvist af idegranen och undrade
nu, om de icke snart skulle komma ’till träden’. Just
som de togo af omkring ett drifhus, stodo nu dessa
icke långt framför dem. Det var fyra, af en gräsbeväxt
plats omgifna träd, hvilka antagligen för 40 eller 50
år sedan, ty de voro åtminstone 60 till 70 år gamla,
blifvit hitplanterade endast i den afsigt, att de
här skulle göra gällande olikheterna i sin yttre
form. Trädgården tillhörde en gammal adlig familj och
torde väl hafva varit åtminstone hundra år gammal.
Att se träden och att slå upp bladet i tidskriften
var för Greta samma ögonblicks verk; men strax
derpå sprang hon närmare till dem och stod nu till
de ofrigas förnöjelse lik en frisk, älsklig blomma
framför dem på den gråa, vinterliga gräsvallen. Hon
märkte snart sjelf, att hon nu var föremål för
de andras uppmärksamhet, och det må förlåtas
barnanaturen, att hon rättade sitt handlingssätt
derefter.
«Låten er nu betraktas, mina herrar träd», tilltalade
hon träden, «vi vilja «e, hvilke J ären.» Utan långt
besinnande sprang hon fram till ett af dem, och
klappande det förtroligt på stammen ropade hon upp
åt dess krona: «Du är tydligen tallen. Jag behöfver
alldeles icke först se efter, om du har idel borstiga
tofsar, såsom de här finnas afritade, ty jag ser det
redan här på de långa barren, som du har förlorat
och som alltjemnt hänga ihop två och två. - Men nu
kommer turen till er båda. Sägen mig nu vackert,
hvilken af er båda, som är vanlig gran, och hvilken,
som är silfvergran?»
Hon gick helt nära intill dem och såg uppåt begge,
dervid tillochmed höjande sig på tåspetsarne; sedan
sökte hon med ögonen på marken. Men hon tycktes icke
vara nöjd med utgången ajf sina bemödanden, ty hon
trippade åter baklänges längre bort från träden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
