Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räddad af en glasögonorm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få ett tämligen godt mål af några skorpor och
den otroligt sega, gamla tuppen. Efter slutad
måltid sade jag åt Jewa, att jag ej vidare
behöfde hans tjänst, och satte mig sedan att läsa,
tills jag blef så sömnig, att jag kände det vara
tid att gå till hvila.
Jag lade följaktligen revolvern på bordet
och gömde ur och kedja under hufvudkudden.
Sedan detta var gjordt, drog jag ’rezain’, d.
v. s. det vadderade kalikotäcket, öfver mig och
försökte sofva. Det var länge förgäfves. Det
ovanliga i omgifningen, dess stillsamhet och
lugn, så olika mot resvagnens skakningar och
buller, höll mig en lång stund vaken. Det
matta skenet från en kopp med kokosolja, hvari
en bomullsveke var nedstucken, kastade
hemska och obestämda skuggor på rummets nakna
väggar, och en känsla af annalkande fara smög
sig oemotståndligt öfver mig. Då och då
afbröts nattens tystnad af tjutet, från schakalerna,
som spanade efter rof; en gång tyckte jag till
och med så tydligt höra fotsteg från verandan,
att jag sprang upp från sängen och med
revolvern i hand försiktigt tittade genom
dörrspringan. Det visade sig vara falsk alarm, och
jag kröp åter under täcket.
Slutligen somnade jag, men min sömn måtte
ha varit mycket lätt, ty jag vaknade plötsligt
med en obestämd känsla af, att något tungt
låg på täcket öfver mina fötter. Ehuru jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
