Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bella och Hanna sutto vid matsalsbordet i den förras hem och läste zoologin till morgondagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motståndslösare åt det tröstande och ljufva i Bellas
vänskap. Hon blef mindre förbehållsam och
framlade stundom sina tankar och funderingar med
en öppenhet och en öfvertygelse, som hänförde
Bella. Och då stundom hennes reformifver var
alltför hänsynslös eller hennes uttryck för stränga,
kunde en skrämd blick ur Bellas ögon eller ett
förebrående tonfall i hennes röst komma Hanna
att hejda sig och inse sin öfverilning.
Nu sutto de åter i den kära pratsoffan i hvar
sitt hörn och småhviskade om skol- och
kamratintressen. Lampan var släckt, och endast
gaslyktan utanför fönstret spred ett svagt skimmer
i rummet. Bakom skärmen hördes Lisis lugna
andetag, hon hade nyss somnat i sin lilla bädd
bredvid Bellas.
– I dag, – hviskade Bella, – förtrodde
mig en af kamraterna, – jag vill ej säga hvilken,
för att icke förråda ett förtroende, – att
hon var förtjust i en gosse. Jag visste ej rätt
hvad jag skulle svara till detta, jag kände mig
så osäker och tror jag sade någonting i allmänhet.
– Det är dumt att gå och inbilla sig sådant,
innan man ännu vet ut och in på sig sjelf. –
Det kom något retligt i Hannas ton. – Har du
någonsin hört, att det blitvit allvar af ett
skolflickstycke, som slagit ut på barnbalerna eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
