Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sista veckan i Augusti tog Hanna sig några dagars ledighet för att resa ned till Fågelvik och hemta Bella till skolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hanna nöp henne i kinden, det betydde så
mycket som goddag. De simmade vid hvarandras
sida, pratade och skrattade utan uppehåll.
Fru Palmfelt kom ned till simhuset för att
välkomna Hanna.
– Se så, flickor, nu måste ni upp, Bella ser
helt blå ut.
– Åhnej, mamma, det är bara blåbärsfläckar.
Men nog komma vi strax. Vill du inte gå
litet utanför dörren, ifall Hanna är generad.
Fru Palmfelt gick skrattande ut och begge
flickorna rusade upp. Håret satt fastsmetadt vid
tinningarna, det dröp från hvar test, de skrattade
öfverljudt åt hvarandra.
– Mamma, nu får du komma in. Säg, likna
vi icke dränkta mopsar?
Under påklädningen gick Bellas mun precis
som en qvarn.
– Vill du se, jag har reformdrägt, jag har
sytt den sjelf. Den är förfärligt skön. Nej, se,
du har ju också en! Hvad den är bra! Men har
du kjolen på knappar som jag? Jaha, jo, det
är mycket bättre . . . Och ser du, så vigt jag får
allting på mig! I ett huj! Och slipper alla band,
som alltid gingo i stenknut.
Hanna visade med icke mindre belåtenhet
sin nya drägt, som i hufvudsak var lik Bellas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
