Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det var i slutet af Mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig, hade denna afvisat anbudet på sitt vanliga
kärfva sätt. Tant Karin såg ledsen ut. Hanna
ångrade sig och sade att hon skulle följa med
på det vilkor, att hon i framtiden skulle få
återbetala hvad hennes resa skulle komma att kosta.
– Det är din rätt, – sade tant Karin
allvarsamt. – Men min rätt är att vägra
återtaga en gåfva, som jag nu bjuder dig med
varmt hjerta.
Hanna stred en strid med sin gamla stolthet,
men slutligen segrade hennes tillgifvenhet för
tant Karin.
– Det är bara för att jag håller af dig,
tant, – sade hon, – som jag går in på detta.
– Jag förstår, – sade tant Karin leende
och smekte hennes trotsiga panna.
En lördagseftermiddag firade Bertha och Alma
en liten pratstund hos Hanna. Flickorna besökte
henne i allmänhet gerna, hon hade blifvit så mycket
gladare och tillgängligare, sedan Bella begynt
tillfriskna.
– Bevars, så svällande kanapéer du har! –
sade Bertha och slog sig ned pâ en af trästolarne
med ett brak, som satte dess ben i fara. – Man
blir rent af förvekligad i dina divaner.
– För all del, tag plats på golfvet, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
