Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torpareklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kostnad, som av nyttjanderättshavare nedlagts därå. Värderingen
skulle i stället ske med hänsyn till jordens skick vid upplåtelsen,
såvitt sådant kan utrönas. Man har därvid tydligen utgått från att
frukten av brukarens arbete bör tillkomma allenast brukaren, således
en rationellare ståndpunkt än den, som förslagets första huvudpunkt,
enligt vad vi förut sett, grundats på.
Att denna lösningsrätt kan väcka betänkligheter, har kommissionen
ingalunda förbisett. Invändningar, avseende för fastighetskrediten
uppkommande faror, har man velat antecipera genom ett stadgande, att
lösesumman, därest inteckning å huvudgården finnes, skulle nedsättas
hos konungens befallningshavande för fördelning mellan rättsägande.
Svårare har varit att bemöta det inkast, att torparnas ställning i regel
knappt skulle förbättrats genom denna lösningsrätt. Ofta skulle säkerligen
torparnas begränsade tillgångar göra lösningsrätten illusorisk.
De förmåner och den hjälp de ofta kunnat påräkna från huvudgården
skulle nog i stor utsträckning bortfalla.
Minst hälften av från olika håll insamlade svar å denna fråga uttrycka
visserligen den åsikt, att torparens ekonomiska ställning genom
friköpning skulle förbättras, för såvida köpevillkoren icke bleve
alltför ogynnsamma. Om gagnet att på en så förbehållsam motivering
genomföra en utvidgning av expropriationen, kan man ställa sig tveksam.
Det är verkningarna av den äganderätt, varav torparen skulle
komma i åtnjutande, som det härvidlag kommer an på. Även om
den ifrågasatta lösningsrätten ej skulle få synnerligen vidsträckt
användning, torde emellertid dess införande äga sitt berättigande redan
i nödvändigheten att icke lämna någon utväg oförsökt förde jordbrukande
klassernas bibehållande. Lagstiftaren förfogar ej över någon
patentmedicin vid hotande av den ekonomiska utvecklingens lyten.
Långt mera förhoppning kan man i denna fråga sätta till verkningarna
av en ändring i riktning eller hastighet av jordbruksteknikens
egen utvecklingstendens, exempelvis mot ökad kreatursskötsel
och rotfruktsodling på smärre brukningsdelar, än till något
kommittébetänkande. Vikten att äga samhällslivets företeelser noggrant
beskrivna och sammanfattade bör naturligen därför ej underskattas,
då ju endast med aktgivande på utvecklingens egen tendens riktlinjer
för framgångsrikt arbete kunna uppdragas. Det av torpkommissionen
framlagda arbetet innebär med hänsyn härtill otvivelaktigt ett avsevärt
steg framåt.»
Svårigheterna att verkligen kunna komma till <i>effektiva<i> åtgärder
visa sig alltså i detta fall icke vara mindre än vid
andra tillfällen, då man strävar att »bevara» eller på nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
