Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordbrukskrediten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synes man i flera fall hava haft i tankarna kreditföreningar,
erinrande om de i Tyskland så mycket uppskattade Raiffeisenska lånekassorna. Det är egendomligt, att försök i denna
riktning knappast någonsin synas ha blivit gjorda i vårt land.
Men orsaken är väl i främsta rummet – såsom också antydes
i ett av de nämnda uttalandena – bristen på solidaritet mellan
våra jordbrukare och den ständiga, gammaldags misstron, som
omöjliggör allt samarbete. Av denna inrotade misstro – en
av vårt folks skötesynder – har Helge Nelson lämnat en målande
skildring för den öländska allmogens del, i Emigrationsutredningens
Bilaga VIII.[1]
Det kan ju synas onödigt, men vi tillåta oss dock här återgiva
en kort skildring, efter Johan Leffler, av de Raiffeisenska
lånekassornas organisation och uppgifter.[2]
»De mest utmärkande dragen hos dessa föreningar äro följande.
Medlemmarna äro obegränsat och solidariskt ansvariga för sin förenings
förbindelser. I regeln tillhöra en förenings alla medlemmar en och
samma kommun. Medel till utlåning erhållas dels genom direkt upplåning,
dels (åtminstone oftast) även genom såväl medlemmarnas som
utomståendes insättningar på sparbanksbok hos föreningen.
Utlåning sker endast till samma förenings egna medlemmar,
med fullgod realsäkerhet eller borgen av minst tvenne
föreningsmedlemmar, dels på kortare tid, dels och i regeln
på 1, ända till 10 år, med periodiska avbetalningar, såsom
i våra sparbanker, vilka dessa föreningar likna även i det
avseendet, att styrelseplatserna äro oavlönade, så att endast
egentligt arbete i föreningens tjänst (bokföring o. dyl.) betalas.
Lån beviljas endast för ändamål, som av styrelsen äro kända och
gillade. De första Raiffeisenska föreningarna hade icke någon
grundfond; numera bildas i regeln en sådan fond genom sammanskott,
men ingen medlem får äga mer än en lott, och inga dividender utdelas,
utan lottägare i grundfonden åtnjuta på sin höjd vanlig låneränta.
Av uppkommande vinstmedel bildas en reservfond, som blir föreningens
gemensamma egendom och vars avkastning eventuellt användes för
allmännyttiga ändamål, särskilt till att befordra föreningsväsendet
i allmänhet bland jordbrukarna inom föreningens verksamhetsområde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
