Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anses såsom något synnerligen produktivt sätt att använda
sin förmögenhet. Följden har blivit, att Lima har det relativt
största antalet – fattighjon i hela Sverige. När man
har dylika tillgångar att taga ur, är det icke underligt att
man ej ser så mycket varken på understödens antal eller
deras storlek.
Men under tiden yttrar sig kyrkoherden i Lima församling
på följande sätt i sin skrivelse till Emigrationsutredningen:
»Det kan icke vara så mycket att undra på, att familjer med
flera vuxna söner och döttrar avlämna ett par, tre stycken till emigrantströmmen, då all jord här i floddalen är så väl upptagen
förut och det inte står att få köpa ett stycke till att bilda
eget hem på; odlingslägenheter finnas nog i stort antal och av
utmärkt beskaffenhet den 12 kv.-mil stora socknen, men det finns
icke vägar eller förbindelser; vi hava blott två vägar, på östra
och västra sidan älven, och där är var jordremsa upptagen; inte
har ungdomen, trots stora förtjänster med bolagsarbete, någonting
i behåll, och inte lockar dem heller utsikten till att erhålla
eget hem till att spara. – Det syns vad lättnad i kommunikationer
gör endast om en enda ny väg kommer till stånd, såsom nu har skett
tvärs över ena halvan av socknen, i det att driftiga arbetare,
bondsöner, söka där bilda sig eget hem i närheten av den nya vägen,
där odlingslägenheter börja inköpas och dit ett par utflyttningar
redan ägt rum, ehuru vägen ej ännu är fullt färdig. Hur mycket mer
skulle ej så bliva fallet, om man kunde skjuta fram någon billig
järnväg genom odlingsbara marker, nu ytterst glest befolkade.
Kommunikationer till den oupptagna odlingsmarken och billiga pengar
att få till stånd en liten egendom skulle alldeles säkert binda
folket kvar hemma.»
Här måste man fråga sig: När nyttan av en väganläggning i socknen
har visat sig så påtaglig, varför använder man då icke sina stora
medel för att bygga flera vägar och flera järnvägar? Varför
använder man icke pengarna till egnahemslån åt kommunens medlemmar
i stället för att ge dem fattigunderstöd? Och varför finner man sig
icke uti att betala sina kommunalutskylder själv – såsom sker på
andra orter – och använder de rikliga tillgångarna i stället till
att nyskapa bygdens näringsliv, varav dock alla skulle hava även
individuell nytta?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
